”Ett styrkebesked för vår metod” | Östhammars Nyheter
  • Förra gången ÖN använde den här bilden var i april 2014. Christopher Eckerberg, VD för SKB, svettades rejält efter det tiosidiga myndighetsföreläggandet. Sedan dess har han betat sig igenom delar av åtgärdsprogrammet, 250 punkter återstår. Och senaste veckans beslut, har inneburit rena glädjefnurran. ÖN ringer upp.
Östhammars Nyheter

”Ett styrkebesked för vår metod”

Det ena glädjebeskedet avlöser det andra för slutförvarsindustrin. Efter att Finland fick ja till bygglov förra torsdagen, gav SSM sitt stöd för berget i Forsmark i tisdags - något miljörörelsen kritiserar.

FORSMARK – Ett glädjande besked att Finland fått ja till att bygga sitt slutförvar och ett positivt styrkebesked för vår metod, säger Christopher Eckerberg, VD för SKB, och fortsätter:

– Vi har ju valt Forsmark för att vi menar att det är den bästa platsen, att sedan myndigheten gör samma bedömning känns bra.

Att Finland blir först med att sätta spaden i backen beror på flera saker men alla är enligt Christopher Eckerberg kopplade till hur de olika förvarsprocesserna är utformade. I Sverige tas de politiska besluten i slutskedet, delbeslut som Finland klarade av redan 2001.

– Deras tillståndsprocess är omvänd mot vår och inleddes med politiska beslut kring platsval och metod. De har redan borrat sig ned till förvarsdjup och har till skillnad från oss även sin forskningstunnel på samma djup, säger Christopher Eckerberg.

För SKBs del dröjer det ännu ett par år innan de får börja ”gräva”. Christopher Eckerberg har som tidigare siktet inställt på 2020, givet att planen följs och att den avslutande politiska processen inte tar mer än ett år.

– Nu återstår för mark- och miljödomstolen att lämna sin kungörelse, vi har ingen mer information i det här skedet. Om ytterligare kompletteringar skulle behövas så är det något som vi självklart måste försöka tillgodose, den återstående säkerhetsredovisning kommer att göras sist, säger Christopher Eckerberg.

Om SKB och SSM uttrycker förtjusning och stöd är Miljörörelsens kärnavfallsgranskning, MKG, desto bistrare.

– Problemet är att så länge ansökan inte är kungjord så ska den inte diskuteras i sak och ändå går SSM ut med ett preliminärt besked, vilket är störande för hela processen i mark- och miljödomstolen. Jag tror det är framdrivet av egna krafter, myndigheten vill visa att de faktiskt gör något, säger Johan Swahn, kanslichef på MKG.

Även om SSM gett sitt stöd i platsvalet så är de inte lika tillmötesgående vad gäller metoden och i ett pressuttalande understryker myndigheten att ”Det finns återstående frågor för myndigheten att granska och ta ställning till innan myndigheten lämnar sitt yttrande till mark- och miljödomstolen respektive regeringen.”

– Det är fortfarande för tidigt att dra någon slutsats om vad som kommer att bli vår samlade bedömning. Vi har kritiska sakfrågor kvar att granska och de handlar bland annat om kopparkapselns långsiktiga hållbarhet, säger Ansi Gerhardsson, enhetschef vid SSM.

Och där gör myndigheten delvis gemensam sak med MKG som bland annat påtalar de eventuella problemen med lerbufferten runt kopparkapseln i förvaret.

– De borde åtminstone bekräfta att andra frågeställningar finns kring den långsiktiga säkerheten som är av betydelse för platsvalet. Fördelarna som finns men ett torrt berg vid läckage kan vara ett problem för leran. För lite vatten runt kapslarna gör att bentonitleran inte sväller så som den ska och då fungerar ju inte leran som barriär, säger Johan Swahn.

MKG har även påtalat att Forsmark ligger i en förkastningszon med för hög rörlighet, ett problem först under nästa istid. Men det finns andra problem med lokaliseringen enligt MKG.

– Vi har likströmskablar som går mellan Sverige och Finland. Där de kommer upp vid Forsmark har tidigare kunnat visas på läckströmmar. 2005 användes mätsonder i borrhålen i samma område och på bara tio dagar syntes tydliga spår av korrosion, säger Johan Swahn som befarar att den markledda strömmen kan påverka kopparhöljena.

Ansi Gerhardsson försäkrar att MKG:s synpunkter kommer att hanteras framöver och i flera avseenden redan har hanterats och att det inte som MKG vill antyda finns någon motsättning i myndighetens agerande.

– Vi har ju flera roller i den här parallella granskningen. En av dem är att agera expert gentemot mark-. och miljödomstolen. Den samlade bedömningen görs senare, säger Ansi Gerhardsson och fortsätter:

– MKG lyfter mycket bra frågeställningar som är positivt för både processen och resultatet, det finns ju ingen prestige i det här. Kommer det senare fram information som talar emot vår preliminära bedömningen, så får vi tänka om.

Men hon tillstår att myndigheten bryter ny mark genom att föra ut information om deras bedömningar i olika delar men att mark- och miljödomstolen inte har något att invända mot detta.

– Det här är en sådan stor fråga att vi tycker att det här är ett bra sätt, istället för att lägga en tusensidors-lunta på bordet. Att vi går ut med tidig information i mer hanterbara delar möjliggör att ytterligare synpunkter kan föras fram, säger Ansi Gerhardsson.

Christopher Eckerberg vill inte kommentera MKG:s synpunkter på hur myndigheten agerar och finner inget alarmerande i att det kan finnas delar som SSM behöver titta vidare på.

– SSM har ju inte hunnit gå igenom hela vår ansökan ännu och då vore det väl snarare konstigt om det inte finns frågor kvar att besvara, säger Christopher Eckerberg.

Vad har hänt sedan föreläggandet och kritiken riktades mot SKB 2014?

– Vi har arbetat vidare med vårt åtgärdsprogram och vi har ytterligare 250 aktiviteter inplanerade. Så vi är inte klara men på god väg. Vi kommer att delrapportera till SSM under 2016 och lämnar vår slutrapport i augusti 2017, säger Christopher Eckerberg och fortsätter:

– Vi har bland annat rätt ut otydligheterna i ledningsstrukturen, det vill säga vem är ansvarig för vad? Vi har även tittat på hur vi fattar beslut i säkerhetsfrågor utanför den kärntekniska verksamheten, systematiserat vår erfarenhetsåterföring samt lanserat en säkerhetsutbildning som all vår personal kommer att genomgå.

SSM beskrev bland annat SKB som en omogen organisation?

– Och deras analys var korrekt. Vi har gett oss själva till 2017, då åtgärdsprogrammet ska vara avslutat. Tittar vi på liknande verksamheter som har fått särskild tillsyn eller särskilda villkor för drift, tar det ett par år att rätta till problemen innan man är på banan igen, säger Christopher Eckerberg.

Våren 2016 lämnar Strålsäkerhetsmyndigheten sitt yttrande kring hela SKB:s ansökan till mark- och miljödomstolen. Under 2017 lämnar myndigheten sin slutliga bedömning till regeringen.

Rekommenderade artiklar

Industrins kommunbeslut via media

Processen mot att på sikt friklassa Barsebäcksajten rullar vidare. E.ON Kärnkraft Sverige AB är först ut i Sverige med att skapa ett tillfälligt mellanlager, som de kallar interndelslager, för radioaktivt avfall i Kävlinge kommun. Men kommunen känner sig helt överkörd och befarar att avfallet blir kvar.

Riskfaktorn för lågdosstrålning kan komma att fördubblas

Tidningen följer upp förra veckans artikel om Christopher Busby och pratar vidare med Anders Wiebert vid strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, och en representant för den nationella och internationella forskningsvärlden inom stråskyddsområdet. Läs även aktuell debatt.

Cancerstudie kan bli aktuell i Östhammar

I tisdags arrangerade Kärnavfallsrådet ett seminarium i Stockholm på temat: Miljörörelsens kärnavfallssekretariat, milkas, bjöd själva in professor Christopher Busby som, menar de, tillför andra perspektiv än inbjudna föreläsare vid seminariet.

Narkotikahundar på besök i Öregrund

– Hundarna och hundförarna var först tänkt att avsluta det interna zon-möte kommunens fem klubbar hade i söndags. Men så tänkte vi att det här kan ju vara intressant även för allmänheten, så vi bjöd in dem, säger zonordförande Göran Pilström.

© 2017 Östhammars Nyheter