Industrins kommunbeslut via media | Östhammars Nyheter
  • – Vi förstod ju inte att det var radioaktivt avfall som lagret skulle användas till. När vi väl förstod, var det för sent. Vi överklagade med förlorade i högsta instans, säger Pia Almström (M) kommunalråd som varit med under hela processen.
Östhammars Nyheter

Industrins kommunbeslut via media

2005 stängdes Barsebäck 2 och därmed var kärnkraftseran slut för Kävlinge kommun. Men inte helt, i sommar blir Sveriges första interndelslager för radioaktivt avfall klart och tidigast 2030 kan rivningsarbetet vara avslutat.

– Vi förstod ju inte att det var radioaktivt avfall som lagret skulle användas till. När vi väl förstod, var det för sent. Vi överklagade med förlorade i högsta instans, säger Pia Almström (M) kommunalråd som varit med under hela processen.

Thomas Lövskog (M), ordförande i miljö- och byggnadsnämnden i Kävlinge kommun berättar att kommunen fick rätt hos Länsstyrelsen och i mark- och miljödomstolen men att E.ON sedan överklagade beslutet. Rättsprocessen har tagit mellan ett och ett halvt och två år.

– Ja, de vann i mark- och miljööverdomstolen. Vid det laget kände vi väl att det bara var att gilla läget, det behövde komma till ett avslut men vi har inte lagt oss platt, utan vi gjorde vad vi kunde. Sedan får framtiden utvisa hur det blir, säger Thomas Lövskog.

Enligt detaljplanen var det vatten på platsen där interndelslagret nu byggs. 40 år senare är området bebyggt med kajer och vattnet har fått lämna plats till fyllnadsmassor. Kommunens invändning gällde just markanvändningen.

– Vi tyckte inte detaljplanen medgav att något kunde byggas där men vi var beredda att tillskapa ett tillfälligt bygglov på tio eller 15 år. Det ligger ju även i kommunens intresse att det blir rivet men enligt E.ON krävde Strålsäkerhetsmyndigheten, [SSM], ett permanent tillstånd och då kände vi att vi nått vägs ände, säger Thomas Lövskog och fortsätter:

– Avvecklingen sker ju egentligen tidigare än beräknat på det här viset men med SFR långt ifrån klart så känner vi en viss osäkerhet kring hur länge det kommer att bli stående hos oss. Vad händer om det inte blir något SFR och vi har byggt ett okay lager här nere?

Och varför behövs egentligen ett permanent tillstånd för ett lager som är tillfälligt och som ska rivas? Vi ställer frågan till David Persson, pressansvarig vid SSM.

– Vi har ingen roll i ett bygglovsärende och kan först gå in och granska när det finns ett bygglov. Vi har enligt den information jag fått fram, följt processen och blivit uppdaterade längs med resans gång, säger David Persson.

Så det är inte myndigheten som ställer formella krav som kommunen tror, utan industrin?

– Jag kan tänka mig att Barsebäck vill ha en lösning för vart de ska förvara sitt material tills att tillstånden för SFR är klara. Vi har bara sagt okay till uppförande av lagret, tillståndet för driften återstår och sedan blir det en stegvis prövning, säger David Persson.

Vem är det egentligen som kräver ett permanent bygglov Jens Rönnow, ansvarig för projektet som rör interndelslagret vid Barsebäck?

– Ja, det är egentligen plan och – bygglagen. Tillfälliga bygglov kan bara utfärdas för fem plus fem år, utan det permanenta bygglovet hade vi inte kunnat uppföra byggnaden, säger Jens Rönnow.

Enligt Jens Rönnow, finns det inget i dag som talar för avvikelser i planeringen. Han tror också att deras lösning för tillfällig lagring kommer att följas av andra tillståndshavare i Sverige.

– Sex procent av allt i kraftverken ska till SFR. Bränsleelementen från reaktorerna finns sedan tidigare i CLAB och vi siktar på att kunna friklassa sajten någon gång framåt 2028 till 2030. Då ska allt vara borta, rivet, även interndelslagret, säger Jens Rönnow.

Lagret som byggs är 33 meter långt, 15 meter brett och 20 meter högt och består av en lagerdel med en travers och en sidobyggnad med kontrollrum. Första kvartalet 2019 ska de radioaktiva interndelarna från reaktorerna vara förpackade och klara i väntan på vidare transport till SFR.

– Vi räknar med att det tar 15 månader vardera för Barsebäck 1 och 2. Sammanlagt 80 lådor, med 480 ton av material från reaktorns inre, ska placeras i interndelslagret. När sedan SFR är klart fraktas allt rivningsavfall som ska dit med M/S Sigrid, säger Jens Rönnow.

Enligt Pia Almström så har kommunen och dess invånare generellt sedan driftsstart varit positiva till kärnkraften. Hon menar att Barsebäckssajten har skötts på ett övertygande säkert sätt sedan starten 1975.

– Vi har aldrig haft några incidenter eller problem som i Forsmark och jag personligen är för kärnkraft. Däremot kan en ju tycka att vi som kommun borde fått informationen före alla andra. Både nedläggningen och interndelslagret fick vi reda på via TV, säger Pia Almström och låter fortfarande bitter.

Menar du att kommunen saknar löpande information från industrin?

– Vi har avstämningar tre till fyra gånger per år genom den lokala säkerhetsnämnden, då vi blir uppdaterade, men informationen om nedläggningen och det radioaktiva lagret fick vi som jag sa via TV, säger Pia Almström.

Hon tror att en delförklaring till kommunikationsmissarna förklaras av att Kävlinge är en liten kommun och att de bara är två heltidsavlönade politiker, resten är så kallade fritidspolitiker. För att förstå kärnkraften som politiker behövs menar Pia Almström både externa resurser och kompetenta konsulter. Och att inte Kävlinge kommun haft råd att ta in dem i den utsträckning de har behövt, har kostat kommunen ännu mer.

– Vi hade ju tillexempel en räddningstjänst som var dimensionerad för kraftverket 2005, E.ON betalade 4 miljoner kronor per år av den totala kostnaden för räddningstjänsten. När sedan driften plötsligt lades ner, stod vi med kostnaden själva. Hade vi haft möjlighet att sätta oss in i avtalen, hade vi kunnat undvika detta. Vi fick inte krona någonstans ifrån till omställningen, säger Pia Almström.

Utöver merkostnaden för räddningstjänsten drabbades även den lokala näringen hårt. Många mindre underleverantörer förlorade sin största uppdragsgivare.

– De flesta har väl hunnit hitta nya jobb vid det här laget, det har gått så lång tid, men vi har gjort det utan hjälp från någon. Vi ställde en skrivelse till regeringen och hoppades få en liknande lösning som Oskarshamn och Forsmark fått men vi kan konstatera att ingen bryr sig, säger Pia Almström.

Och samma sak inträffade när E.ON ansökte om att få bygga interndelslagret menar hon. Bygglovsansökan ledde till långa resurskrävande processer som krävde specialistkompentenser som kommunen själva kände att de saknade.

– Det har varit rätt mycket att göra de senaste åren med sådant som egentligen inte hör till vårt jobb. Det känns omöjligt att påverka processen och industrin drar nytta av våra missar. Och nu har vi ju även flyktingmottagning och ensamkommande flyktingbarn som tar resurser, säger Pia Almström.

Maria Taranger, informationsansvarig vid Barsebäck Kraft AB, tycker tvärt om att de har haft en bra dialog med kommunen och att deras opinionsundersökningar talar för att kommuninvånarna känner sig trygga med verksamheten.

– När vi initierade interndelslagret, gjorde kommunen invändningar och har haft synpunkter. Men vi har ju samma mål, vi vill att området ska kunna friklassas. De uttrycker en rädsla för att lagret ska bli kvar medan vi menar att utan friklasssning har vi inte fullföljt vårt uppdrag, säger Maria Taranger.

Fakta: 

Avfallet från Barsebäck: 4 772 bränsleelement från de två reaktorerna i Barsebäck finns sedan tidigare i CLAB. De sex procent radioaktiva avfall som ska till SFR uppgår till cirka 20 000 ton. De sammanlagt cirka 324 000 ton avfall som inte är radioaktivt återvinns eller slängs.

Om Barsebäckverken: Barsebäcksverken består av två nedlagda kärnkraftverk som ligger vid kusten mellan Malmö och Helsingborg. Kärnkraftverken kommer att vara bemannade fram tills de kan rivas, just nu finns cirka 50 personer på plats i den dagliga verksamheten som arbetar med servicedrift, tar hand om anläggningen och genomför projekt för att förbereda rivning på ett säkert och kostnadseffektivt sätt. De har också en affärsverksamhet där de exempelvis säljer material, kunskap och utbildningar. På anläggningen finns en filial för personer som arbetar åt Ringhals.

Barsebäck 1 stängdes den 30 november 1999, efter uppgörelse mellan staten, Sydkraft och Vattenfall. Barsebäck 2 stängdes den 31 maj 2005, efter ett regeringsbeslut.

Källa: barsebackkraft.se

Ägarförhållanden: Barsebäck Kraft AB ägs till 100 procent av E.ON Kärnkraft Sverige, EKS, som från årskiftet ingår i UNIPER-koncernen. E.ON Kärnkraft Sverige AB äger anläggningarna Barsebäck 1 och 2.

Källa:
barsebackkraft.se

Rekommenderade artiklar

”Ett styrkebesked för vår metod”

I april förra året skrev ÖN om den totalt förödande kritik Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, riktade mot driften av Svensk Kärnbränslehantering AB:s, SKB:s, kärntekniska anläggningar Clab och SFR. Vi gör en uppföljning med anledning av att Finland får klartecken för sitt slutförvar och Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, ger sitt preliminära stöd till platsvalet Forsmark.

Riskfaktorn för lågdosstrålning kan komma att fördubblas

Tidningen följer upp förra veckans artikel om Christopher Busby och pratar vidare med Anders Wiebert vid strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, och en representant för den nationella och internationella forskningsvärlden inom stråskyddsområdet. Läs även aktuell debatt.

Cancerstudie kan bli aktuell i Östhammar

I tisdags arrangerade Kärnavfallsrådet ett seminarium i Stockholm på temat: Miljörörelsens kärnavfallssekretariat, milkas, bjöd själva in professor Christopher Busby som, menar de, tillför andra perspektiv än inbjudna föreläsare vid seminariet.

Narkotikahundar på besök i Öregrund

– Hundarna och hundförarna var först tänkt att avsluta det interna zon-möte kommunens fem klubbar hade i söndags. Men så tänkte vi att det här kan ju vara intressant även för allmänheten, så vi bjöd in dem, säger zonordförande Göran Pilström.

© 2017 Östhammars Nyheter