Förslaget, som finansminister Elisabeth Svantesson tillkännagav på en presskonferens tillsammans med representanter från de tre andra partierna i regeringskoalitionen, skulle kräva att alla invandrare som ansöker om statliga bidrag som barnbidrag, bostadsbidrag, (en del, men inte alla) föräldrapenning och sjukpenning (för långtidssjuka) ska ha bott i Sverige eller ett annat EU-land i minst fem år.
– Det ska inte tas för givet att någon som migrerar till Sverige ska ha tillgång till alla delar av vårt sociala välfärdssystem från den dag de anländer, sa Svantesson. ”Vi tycker faktiskt att det är rimligt att de inte har tillgång, och istället måste kvalificera sig för det.”
Det kommer att finnas undantag från femårsperioden för personer som arbetar. De som har en lön på cirka 40 000 kronor i månaden skulle vara berättigade till statliga ersättningar efter sex månaders sammanhängande arbete, medan de som tjänar cirka 21 000 kronor i månaden skulle ha rätt till förmåner när de har arbetat i minst 12 av de senaste 24 månaderna.
De nya reglerna ska träda i kraft den 1 januari 2027, även om de inte kommer att gälla för personer som var i landet före det datumet. Omkring 42 000 vuxna förväntas drabbas.
Vem är drabbad?
I praktiken är de grupper som kommer att drabbas hårdast av icke-EU-medborgare som befinner sig i Sverige med arbetstillstånd eller studietillstånd och deras familjemedlemmar; personer som har uppehållstillstånd på grund av exceptionellt oroande omständigheter; och personer vars utvisning ur Sverige har stoppats med verkställighetshinder.
De flesta EU-medborgare och flyktingar kommer inte att beröras av de föreslagna nya reglerna, eftersom svensk lag är skyldig att följa EU:s regler och internationella asylkonventioner.
Hur kommer barnfamiljer att påverkas?
När förslaget först lades fram fick vi förfrågningar från The Locals läsare utifrån att många svenska nyhetssajter rapporterade det som ett försök att återkalla invandrares rätt till föräldrapenning under de första fem åren av att bo i Sverige, vilket skulle få en enorm inverkan på människors liv.
Men för de flesta föräldrar kommer det inte att sträcka sig så långt. Låt oss förklara.
Föräldrar i Sverige kan få ersättning i 480 dagar, som fördelas på 390 dagar utifrån din inkomst (eller din så kallade sjukpenninggrundande inkomst, som även används för att beräkna till exempel din sjuklön) och 90 dagar som betalas ut på lägsta nivå, 180 kronor per dag.
Enligt nuvarande regler, om du inte har en inkomst eller har en så låg inkomst har du inte rätt till en sjukpenninggrundande inkomst (sjukpenninggrundande inkomst – SGI) får du fortfarande ett grundbelopp på 250 kronor om dagen (grundbidrag) för dessa 390 dagar.
SGI-baserad föräldrapenning baseras på anställning medan lägsta nivå och basbelopp är bosättningsbaserad.
Utredningen riktar sig endast till bosättningsbaserade förmåner, inte sådana som baseras på anställning.
Det innebär, bekräftade utredningschef Göran Lundahl för Östhammars Nyheter efter att vi läst den första utredningsrapporten, att de 390 dagar som baseras på en persons SGI är opåverkade av förslaget. Med andra ord, om du har en inkomst och har rätt till SGI har du fortfarande rätt till de 390 dagarna.
Du skulle dock inte få de där extra 90 dagarna på 180 kronor om dagen. Och utländska föräldrar som endast har rätt till föräldrapenning baserat på grundbidrag på 250 kronor om dagen och de 90 dagar som betalas ut på lägsta nivå skulle ändå påverkas av de föreslagna ändringarna.
En annan aspekt av de föreslagna nya reglerna som skulle påverka många barnfamiljer är avskaffandet av barnbidrag (barnbidrag), som för närvarande betalas ut till föräldrar med barn under 16 år, för dem som inte har bott minst fem år i Sverige (eller mindre, om din inkomst är tillräckligt hög).
Det skulle innebära att föräldrar som inte kvalificerar sig i praktiken skulle förlora 1 250 kronor i månaden om de får ett barn, 2 650 kronor om de har två barn, 4 480 kronor om de har tre barn, och siffran stiger ytterligare för familjer med fler barn.
