Analytiker hade förutspått en genomsnittlig ökning på 0,5 procent i januari, enligt en prognos från Bloomberg.
Jämfört med januari 2025 var tillväxten den första månaden i år bara 0,6 procent.
”Sveriges ekonomi inledde det nya året med lägre produktion inom tillverkningsindustrin, inom byggbranschen och från den offentliga sektorn”, säger Neda Shahbazi, nationalekonom på SCB, i ett pressmeddelande.
Hushållens konsumtion i januari ökade med 0,7 procent i januari jämfört med december, mätt i fasta priser och efter kalender- och säsongskorrigeringar. Jämfört med januari 2025 var ökningen ännu större med 2,8 procent, enligt SCB.
Hur är det med inflationen?
Preliminära siffror från SCB visar att inflationen i februari var 0,5 procent, en ökning från månad till månad med 0,6 procent. Dessa siffror använde KPI-måttet (konsumentprisindex) snarare än det KPIF-mått som Sveriges centralbank använder för att bedöma framstegen mot inflationsmålet.
KPIF – inflation med borttagna fasta räntor – sjönk från 2 procent i januari till 1,7 procent i februari, med en ökning på 0,6 procent från månad till månad. Bankens mål är att hålla KPIF-inflationen på eller under 2 procent.
Kan krig i Mellanöstern påverka detta?
Kriget mellan Iran och USA/Israel har påverkat den globala ekonomin de senaste veckorna, inklusive Sverige.
Trots detta sa Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson till journalister i den svenska riksdagen att hon inte tror att inflationen kommer att stiga nämnvärt av det.
”Det finns risker att tillväxten måste justeras nedåt”, sa hon. ”Jag är inte orolig för inflationen, jag tror inte att den kommer att ta fart.”
Hon är dock oroad över att det kan leda till att hushållen blir mer konservativa med sina utgifter.
”Jag är orolig att många kommer att tro att det kan bli som 2022”, sa hon och tillade att hon tror att situationen inte är densamma som den var då.
2022 stoppade pandemin mer eller mindre globala leveranskedjor från att fungera korrekt och kriget i Ukraina innebar samtidigt en energikris.
