Lagförslagen debatterades den 12 augusti och antogs den 13 augusti.
De omfattar bland annat: sänkning av straffansvarsåldern till 14 år för grova brott, minskad ”rabatt” på straff för 15-17-åringar, tillåtande av elektronisk övervakning för barn från 13 års ålder och avskaffande av den nuvarande ”rabatten” på straff för dem som dömts för flera brott samtidigt.
Den nya lagen om sänkning av straffansvarsåldern innebär att 14-åringar ska kunna dömas till fängelse.
”Detta kommer att stärka möjligheterna att rehabilitera barn och stärka samhällets skydd mot grov brottslighet”, sa justitieminister Gunnar Strömmer i Moderaterna under onsdagens debatt.
Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet röstade nej. Socialdemokraterna röstade ja.
”Att straffa dessa barn är att lägga ansvaret på de barn som samhället har misslyckats med att skydda”, säger Gudrun Nordborg i Vänsterpartiet.
Regeringen ville först sänka åldern till 13 år men ändrade i juni till 14 år då det första förslaget saknade stöd i riksdagen.
Beslutet att sänka straffrabatten för unga under 18 år innebär att rabatten som huvudregel blir 80 procent av det straff en vuxen skulle ha fått.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade emot att sänka straffrabatten för minderåriga.
Att avskaffa straffavdraget för flera brott förenade oppositionspartierna i omröstningen.
Socialdemokraterna varnade för att ett avskaffande av mängdrabatten utan att ha en ordentlig plan kan leda till att fångar behöver släppas i förtid.
”Det skulle vara en katastrof”, sade deras rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho.
”Förslagen är slarvigt förberedda, fängelseplatserna är inte tillgängliga och finansieringen påminner om ett klassiskt hoppande av räkningen”, sa Carvalho i debatten den 12 augusti.
Hon påpekade också att regeringens proposition inte innehåller något ikraftträdandedatum.
”Regeringen ber riksdagen om en blankocheck. Jag tänker inte skriva på den. Det vore djupt oansvarigt mot väljarna”, säger Carvalho.
Tidöpartierna lovar att låta förslaget träda i kraft 2029 eller 2030.
Enligt Carvalho kommer det att ta betydligt längre tid innan Kriminalvården har tillräcklig kapacitet och varnar för att implementera lagstiftningen för tidigt.
”Det riskerar att skapa långa köer för att avtjäna fängelsestraff och i värsta fall ett brittiskt scenario där en framtida regering tvingas släppa fångar tidigt. Det skulle vara en katastrof”, sa hon.
”Om man dömer folk till fängelseår måste man ha fängelseplatser i paritet med det här. Så enkelt är det.”
Regeringens förslag innebär att det sammanlagda straffet för de tre allvarligaste brotten ska vara riktmärket för domstolarna vid straffmätningen.
Enligt Moderaterna skulle en serievåldtäktsman som Nytorgsmannen, som fick fem års fängelse 2021, sannolikt få ett dubbelt så långt straff med regeringens förslag.
Socialdemokraterna säger att de också vill sänka den nuvarande mängdrabatten, men bara för grova våldsbrott, framför allt våldsbrott, som partiet vill börja med under nästa mandatperiod, om de bildar regering.
Tidöpartierna anklagar Socialdemokraterna för att bluffa.
”Om de rödgröna vinner valet blir det inget avskaffande av mängdrabatten, för det finns inget stöd för det”, sa justitieutskottets ordförande Henrik Vinge, sverigedemokrat, i debatten.
Enligt honom finns det ett ideologiskt motstånd från ”vänsteroppositionen”, och framför allt i Vänster- och Miljöpartierna, mot att skärpa straffen.
”Det kan Socialdemokraterna inte erkänna, då riskerar de att förlora hela valet. Därför har de inget annat val än att komma med en ursäkt”, sa Vinge.
Det blir regeringen som tillträder efter valet som avgör när lagarna ska träda i kraft och bedömer när det finns tillräckligt med fängelseplatser.
”Det är nästa regering som måste ta ansvar för detta”, sa Carvalho från Socialdemokraterna.
”Det gäller att vara ärlig mot väljarna. Vi i Socialdemokraterna vill avskaffa mängdrabatten för vålds- och sexualbrott. Vi går till val om att börja med sexualbrott. Där kan vi ta bort alla rabatter direkt.”
