Förkontrollerade röstsedlar, grupper av människor som går in i valstugor tillsammans, folk som ropar instruktioner i vallokaler, kontanter som betalas ut till väljarna. Allvarliga anklagelser har framförts i kölvattnet av Sveriges val, många kretsade kring Vänsterpartiets aktivister i områden med många invandrare och en rad polisutredningar pågår.
En nyvald riksdagsledamot, Vänsterpartiets Mohammed Ali, som valdes in i Borlänge i Dalarna tack vare att väljarna satt ett kryss bredvid hans namn framför sina partikamrater, har tagit ledigt medan omständigheterna kring hans val granskas. Han har inte åtalats och nekar till allt brott.
Mitt i dessa specifika anklagelser har vagare anklagelser om att invandrare deltar i ”klanröstning” också riktats ut, med få bevis. Sverigedemokraten Kent Ekeroth hävdade att valet svängdes av ”röstboskap” från utlandet, som fick medborgarskap ”med sina frukostflingor”.
Röstfusk är ett brott. Men att rösta på någon från det egna samhället är en demokratisk rättighet och en helt naturlig instinkt.
Att rösta som ny medborgare är också en rättighet och en skyldighet. ”Klanröstning”, om det innebär att invandrarväljare tvingas av familjemedlemmar, är fel, till och med olagligt, även om det har funnits få bevisade fall av att detta faktiskt äger rum. Oftare används anklagelser om klanröstning bara för att misskreditera storfamiljer med invandrarbakgrund som tenderar att rösta på samma kandidater.
Självklart kommer väljarna i den bästa av världar ha läst partiernas program, vägt sina egna intressen, landets och omvärldens intressen och gjort ett välgrundat val, oberoende av påtryckningar från familj eller vänner.
I den verkliga världen finns det ingen skyldighet att vara välinformerad. Det är ditt privilegium att använda din dyrbara demokratiska rätt att rösta som du vill. Om du använder den för att rösta på den kandidat du tyckte såg het ut på deras valaffischer är det helt upp till dig (och eftersom vi har slutna omröstningar behöver ingen någonsin veta).
Det finns massor av andra skäl som kanske inte uppfyller normerna för en atensk filosof, men som ändå är helt rimliga överväganden för en normal väljare.
Du kanske röstar på en kandidat som är född och uppvuxen i din region, istället för någon som fallskärmades in utifrån. Är det så fel? Du kan välja en kvinnlig kandidat framför en manlig, allt annat lika. Och om du är en invandrare kanske du röstar på någon från ditt eget samhälle – inte för att du har blivit pressad att göra det, utan för att du känner att personen förstår dina erfarenheter och kommer att representera dina intressen.
Och många – till och med de flesta – väljare kommer att påverkas av människorna runt omkring dem.
Vem har inte någon gång blivit omtalad till en politisk synvinkel av en partner, släkting eller vän? Det är en hälsosam del av all demokrati.
Många familjer röstar på samma parti generation efter generation; detta är en egenskap hos alla demokratier, inte en bugg. Titta på de ledande politikerna i vilket politiskt parti som helst i vilket land som helst så hittar du makar, fruar, barn, syskonbarn och ledande politiker i samma partier. Är de klanväljare också?
Och titta på Sveriges regioner: i Norbotten har Socialdemokraterna inte sjunkit under 37 procent av rösterna på mer än 50 år. Eller väljarna i det förmögna Stockholmsdistriktet Danderyd som röstar pålitligt och överväldigande på Moderaterna varje gång. Kanske tar Norrbottens och Danderyds väljare alla en ny, opartisk titt på fakta i varje val och drar av en slump alltid samma slutsats. Eller kanske det pågår lite klanröstning där också?
Låt oss säga det högt och tydligt, än en gång: tvång av väljare är alltid fel; att betala pengar, hur litet det än är, för att locka någon att rösta på ett visst sätt är alltid fel. Men innan svenskar kastar misstankar om invandrare som röstar på invandrare bör de hålla upp en spegel.
