Förra veckan har boende i området Fågelsången (fågelsång), en lugn gata i hjärtat av Sveriges andra stad, vaknade av att läsa följande nyhet: ”Explosioner vid Fågelsången: Den 8 augusti vecka 32 börjar vi spränga runt Fågelsången och beräknas vara klara till vecka 40. Vid sprängning får ingen av säkerhetsskäl gå ut, öppna sina fönster eller vara inom sprängningsområdet kl 17.00.
Att spränga djupa hål i graniten – tillsammans med vidsträckta vägarbeten – har varit verkligheten för centrala göteborgare de senaste fyra åren, då en vidsträckt järnvägstunnel grävs för att länka samman den nuvarande ändstationen med andra delar av staden och möjliggöra smidigare förbindelser med andra sträckor. Målet är att tredubbla antalet tågpassagerare och eliminera trafikstockningar på huvudvägen genom staden, till en kostnad av 20 miljarder kronor (1,9 miljarder euro).
Denna järnväg, känd som Västlänken (Västlänken), är inte det enda stora byggprojektet i stadskärnan. Det är bara det största inslaget i ett gigantiskt projekt för att återuppliva hamnområdet längs floden, som förstördes av en global sjöfartskris på 1970-talet. De stora rostiga tranorna mitt emot operahuset och den nedlagda Eriksbergsportalen är en viktig del av Göteborgs skyline och självbild. Områdena på norra stranden var också hem för många nya invandrare och ett ord för fattigdom. Stadens borgmästare kallade den berömt, och skamligt nog, ”Gazaremsan”.
Så 2012 lanserade staden en ambitiös plan. Döpt Älvstaden, Älvstaden, kommunal satsning syftade till att bygga en attraktiv, modern strandpromenad och samtidigt skapa tiotusentals bostäder och arbetstillfällen. Det är Nordens i särklass största stadsförnyelseprojekt. En YouTube-video beställd av stadens myndigheter några år senare sammanfattar på ett snyggt sätt både den hisnande omfattningen av denna vision och den spännande/brutala (välj ditt eget adjektiv här) karaktären hos den omvandling som den skulle medföra:
RiverCity kretsade kring två flaggskeppsprojekt: en ny bro över älven, Hisingsbron, kombinerat med stora nya kontorsbyggnader mitt i centrum; och Karlatornet, Sveriges högsta skyskrapa, som bokstavligen skulle tornar upp sig över Göteborg som en modernitetsfyr i en stad som traditionellt sett har haft strikta regler mot höghus.
Lägg till allt detta en föreslagen höghastighetsjärnvägsförbindelse med Stockholm, så har du ett recept på ganska spektakulära stadsomvälvningar som involverar miljarder ton stål och betong. Besök Göteborg idag och mycket av staden verkar ha förvandlats till en byggarbetsplats. Det finns en skog av kranar, medan smarta nya kontorsblock punkterar silhuetten – en genuin metamorfos är på gång.
Men många göteborgare är antingen oroliga eller rent av olyckliga. RiverCity är ett fåfängaprojekt för att gentrifiera hamnområdena, säger de. Karlatornets 73 berättelser om lyxlägenheter blir ett ärr på landskapet och en symbol för Göteborgs nya kärleksaffär med finans och fastigheter, en käftsmäll för stadens stolta industrivärden. Västlänken är en vit elefantett kostsamt projekt som kommer att ge tvivelaktiga fördelar, tror många.
Motståndet mot Västlänken var sådant att ett nytt politiskt parti, Demokraterna, tog 17 procent av rösterna 2018 med sitt huvudkrav att stoppa projektet omedelbart. Detta orsakade en revolution i lokalpolitiken och störtade decennier av socialdemokratiskt styre.
Och nu börjar glansen på dessa stora byggnadsprojekt att blekna. Karlatornet var först med problem. Under större delen av 2020 stod byggnadsarbetet stilla, vilket ökade hotet att detta flaggskepp för förnyelse inte skulle bli något annat än en ofullbordad stubbe, efter att amerikanska finansiärer drog sig ur projektet. Den nya Hisingenbron är öppen för trafik, men dess konstruktion kantades av motgångar och den slutliga kostnaden för skattebetalarna är ännu okänd. ”Det har funnits en medvetenhet från början om att det här var ett högriskprojekt”, sa en av projektets chefer illavarslande i våras.
RiverCity är mer än två miljarder kronor över budget, och står inför anklagelser om misskötsel som frammanar Göteborgs gamla smeknamn av Muteborgeller Bribetown, efter en spridning av kommunala bolag på 1970-talet ledde till intressekonflikter, med politiker som satt i bolagsstyrelser. Motståndare till upplägget hävdar att det i alla fall är osannolikt att lösa några av stadens grundläggande problem, såsom den etniska segregationen som har skapat invandrargetton i avlägsna förorter.
I maj svensk tidning Dagens Nyheter publicerade läckta protokoll från Västlänkens ledningsmöten där en av huvudentreprenörerna på projektet sa att det skulle levereras miljarder över budget och fyra år senare än dess officiella deadline 2026 – med andra ord fyra år till av omvälvande explosioner, vägspärrar och tillhörande omvälvningar. Med lokala val bara månader bort har demokraterna tagit ut annonser på skyltar och i lokala medier som kräver att toppolitiker ska berätta sanningen om vad som pågår. För motståndare till upplägget är det precis detta de har varnat för hela tiden.
Nästa juni kommer Göteborg officiellt att fira 400-årsjubileum, uppskjutet från 2021 på grund av pandemin. Besökare kommer att uppleva en stad i rörelse, med orörda nya motorvägar och glittrande kontorskvarter. Så för Göteborgs stadsplanerare finns det ljus i slutet av exploateringstunneln. När det gäller Västlänken kommer man dock att hoppas att ljuset verkligen är ett mötande tåg.
David Crouch har bott i Göteborg i nio år. Han är författare till Nästan Perfekt: Hur Sverige fungerar och vad kan vi lära oss av detfrilansjournalist och föreläsare i journalistik vid Göteborgs universitet.
