Vad handlar det om?
En svensk statlig utredning föreslog i slutet av förra året en ny lag som kan leda till att närmare 120 000 personer fråntas sina permanenta uppehållstillstånd. En ny budget från Migrationsverket har nu avslöjat hur mycket detta sannolikt kommer att kosta om lagen träder i kraft.
Byrån tror att det finns 118 700 fall som skulle påverkas av förslaget, exklusive eventuella permanent uppehållsinnehavare som skulle vara berättigade till medborgarskap (se mer information om förslaget nedan).
:
Att handlägga de ärendena skulle ta åtta år, kosta totalt 3,6 miljarder kronor under de åren och kräva att 336 personer arbetar heltid per år, enligt verket.
Vad exakt föreslog utredningen?
Den generella regeln, som utredningen förordade skulle träda i kraft den 1 januari 2027, skulle vara att permanenta uppehållstillstånd återkallas och ersättas med tillfälliga uppehållstillstånd, om personen i fråga fortfarande uppfyller kraven för ett tillfälligt tillstånd.
Utredningen rekommenderade att de enda som får behålla sina tillstånd är de vars permanenta uppehållstillstånd beviljats till följd av ett arbetstillstånd (och deras anhöriga), eller de som fått permanent uppehållstillstånd på grund av att de är partner till en svensk medborgare.
Du kan läsa mer om detaljerna i utredningen och vilka exakt som kommer att beröras i den här artikeln.
Om utlänningen ansöker om medborgarskap senast den 31 december 2026 skulle han omfattas av ett undantag och inte få sitt permanenta uppehållstillstånd återkallat.
Detta undantag skulle finnas kvar tills de har fått ett ”slutligt beslut som inte kan överklagas” i sitt medborgarskapsärende.
Om de sedan vägras medborgarskap skulle deras permanenta uppehållstillstånd då dras in.
De skulle då automatiskt bedömas för ett tillfälligt uppehållstillstånd, där Migrationsverket först avgör om de är kvalificerade för tillstånd på grund av status som varaktigt bosatta (varaktigt bosatt).
Tillfälliga uppehållstillstånd på grundval av status som varaktigt bosatta skulle vara giltiga i fem år och är utformade för att automatiskt förnyas efter fem år så länge som innehavaren fortfarande uppfyller kraven.
Om de inte kvalificerar sig för uppehållstillstånd på grund av långvarigt uppehåll är det upp till den enskilde att bestämma om han vill ansöka om uppehållstillstånd på grund av asyl, arbete, studier eller familjeband.
Om de inte kvalificerar sig för tillfällig uppehållstillstånd på dessa grunder skulle den enskilde då som huvudregel utvisas.
”För den som inte kan beviljas ett sådant tillstånd kommer det som utgångspunkt att innebära att de behöver lämna landet”, står det i dokumentet.
Utredningen förordar en skyddsklausul, som, om den träder i kraft, skulle innebära att permanenta uppehållstillstånd inte bör återkallas om det finns ”synnerliga skäl mot det”, så länge utlänningarnas förväntade uppträdande är sådant att det inte råder några tvivel om att få vistas i landet.
Kommer detta sannolikt att bli lag?
Regeringen och Sverigedemokraterna är oense om det ska bli lag eller inte.
Sverigedemokraterna menar att de fyra partierna i sitt koalitionsdokument, Tidöavtalet, kommit överens om att stifta lagen, medan de övriga tre partierna säger att de bara gått med på att utreda den.
Även de tre regeringspartierna – Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna – vill att frågan utreds vidare.
– Jag tycker inte att utredningen är tillräcklig, särskilt inte när det gäller att ge människor en reell möjlighet att få medborgarskap, säger Liberalernas ledare Simona Mohamsson till Aftonbladet.
