Enligt Migrationsverket har 272 personer ansökt om bidraget, varav 82 redan har fått avslag, antingen för att de inte har rätt sorts uppehållstillstånd eller för att de har utestående skulder.
Sveriges migrationsminister Johan Forssell beslutade förra året att gå vidare med förslaget att höja anslaget med 3 400 procent från och med den 1 januari 2026, trots att utredningen som tillsattes för att ta fram förslagen rekommenderade att man skulle överge idén och bedömde den som ”risk och bäst undvikas”.
”Frivillig repatriering skapar möjligheter för individer att få en ny start i livet, och kan leda till att ekonomin och arbetsmarknaden växer i ett annat land”, säger han i ett uttalande.
Utredningsordföranden Joakim Ruist hade varnat för att en höjning av anslaget till 350 000 kronor bara skulle öka de frivilliga återvändandena med cirka 700 personer om året och riskerade att bli kontraproduktivt, genom att invandrare skulle känna sig ovälkomna och därför mindre villiga att integreras.
Den överväldigande majoriteten av de sökande, 170, var från Syrien, kanske inte överraskande med tanke på de förhoppningar som många syrier har för sitt land efter fallet av den brutala regimen Bashar al-Assad i december 2024.
Ytterligare 15 sökande kom från Irak, 12 från Afghanistan, 8 var statslösa och 67 från andra länder.
Endast 152 personer sökte det betydligt lägre avkastningsbidraget på 10 000 kronor per vuxen 2025 som helhet.
Enligt de nya reglerna kan familjer maximalt få bidrag på 600 000 kronor och minderåriga endast 25 000 kronor. Av de 272 sökande var 51 under 18 år.
