Om det är något de flesta svenska partier är överens om är att invandring är impopulär, och att det enda sättet att vinna röster i ämnet är att slå ner på den, i nästan alla dess former.
Bevis på detta har visats rikligt under den senaste veckan. Regeringen har försvarat de systematiska utvisningarna av tonårsbarn till permanentboende när de fyller 18, ofta mitt i studierna.
Vi har sett samma mönster i otaliga andra frågor: personer som kommit till Sverige som asylsökande men som nu förvärvsarbetar på arbetstillstånd sparkas ut, lika snart kommer många som kommit på arbetstillstånd men nu tjänar mindre än 37 000 kronor, efter att regeringen höjt gränsen.
Och nu slås ned om medborgarskap: blivande medborgare kommer att behöva göra språk- och samhällstest och tvingas vänta åtta år (istället för fem) innan de ansöker. Detta kommer att gälla hur välintegrerade de än är och hur mycket de bidrar med genom att arbeta och betala skatt.
Men nu har vi för första gången sett både moderata ministrar och ledande socialdemokratiska ministrar vackla: Migrationsminister Johan Forssell har tvingats in i defensiven; Socialdemokraterna har nu dragits sparkande och skrikande till att motsätta sig utvisningarna.
Du kan se varför dessa två partier ser oroliga ut. Å ena sidan kastar 2015 års flyktingkris en lång skugga över svensk invandringspolitik. Det satte turbo på Sverigedemokraternas omröstningssiffror och fick de traumatiserade Moderaterna och Socialdemokraterna att lova att aldrig återvända till Sveriges liberala invandringspolitik.
Men det finns goda skäl att tänka om: de flesta svenskar är faktiskt ganska sugna på invandrare som arbetar, betalar skatt och beter sig. Attityden till arbetskraftsinvandring är fortfarande överväldigande liberal, medan toleransen mot invandrare som missköter sig är mycket begränsad.
Enligt forskning gjord av Högskolan i Gävle 2024 var 76 procent av svenskarna överens om att ”det behövs utländsk arbetskraft för att trygga offentliga tjänster”. Endast 9 höll inte med. 72 procent instämde i att ”utländsk arbetskraft behövs för att förbättra landets kompetensnivåer”. Bara 8 procent höll med. I undersökningen, som görs vartannat år, hade antalet som gynnar arbetskraftsinvandring ökat vid varje tillfälle sedan 2016.
De allra flesta av alla svenskar (86 procent) hade positiva erfarenheter av att arbeta eller studera med personer med utländsk bakgrund.
Även en knapp majoritet av Sverigedemokraternas väljare (52 procent) sa att deras erfarenheter varit positiva.
Dessa siffror borde ge Forssell paus, med tanke på den ständiga störtfloden av rubriker om sjuksköterskor och dataprogrammerare som packas av på utvisningsflyg. Den nuvarande linjen att de måste lämna landet och sedan ansöka om från utlandet för att komma in igen riskerar att kränka väljarnas idéer om rättvis behandling av utlänningar de möter på sina arbetsplatser, skolor och samhällen.
Det finns fortfarande gott om skepsis mot vissa aspekter av invandring: 47 procent instämmer i påståendet att ”många människor med utländsk bakgrund kommer till Sverige bara för att utnyttja sociala förmåner” (32 procent håller inte med). 61 procent håller med om att ”alla med utländsk bakgrund som begår brott ska tvingas lämna landet.”
Svenskar är också måna om strängare medborgarskapsregler: rekordstora 39 procent tycker att det är för lätt att få svenskt medborgarskap (bara 19 procent håller med, resten är osäkra).
Men jag undrar om de flesta svenskar reflekterar över att det är viktigt att få medborgarskap för att de högutbildade arbetskraftsinvandrare de vill ska komma hit. Vår läsare Rahul, som bor i Göteborg och arbetar inom tech, var typisk för respondenterna när han förklarade varför medborgarskap var viktigt för honom: ”Det representerar långsiktig säkerhet, förutsägbarhet och förtroende.”
Skulle de flesta svenskar verkligen motsätta sig att människor som Rahul får medborgarskap tidigare? När allt kommer omkring håller 66 procent med om påståendet (och endast 20 procent håller inte med) att ”bara personer som beter sig (sköter sig), får jobb och inte överanvänder socialförsäkringssystemet” ska kunna vara svenska medborgare.
Det svenskar visar att de är emot är inte invandring; de är emot invandring som inte gynnar dem.
Jag misstänker att de flesta av våra läsare skulle hävda att de gynnar Sverige: de beter sig, de betalar bra till den svenska statskassan. De tycker att de borde behandlas med större respekt. Det innebär att man inte tvingas vänta åtta år på att bli medborgare – och inte utsättas för oändlig osäkerhet och regelförändringar.
De flesta förstår varför Sverige ville minska antalet asylsökande efter 2015, men invandrare som arbetar och finansierar det svenska välfärdssystemet tycker att de förtjänar bättre än att kastas ut i ovisshet. Många svenskar verkar hålla med. Sveriges politiker borde lyssna.
