– Det är valår och många partier ska presentera sina reformer, men folk måste också tänka på att en stor del av spelutrymmet för extra utgifter under den kommande mandatperioden redan är påtalat, sa Svantesson vid en presskonferens på fredagsmorgonen.
”Det kommer att finnas begränsat utrymme för ofinansierade vallöften. Det är något det är viktigt för svenska folket att veta.”
På presskonferensen presenterade Svantesson en bild som visar de utgiftsbeslut som redan fattats för åren 2027 till 2030, med höga utgifter som förväntas för försvar (grönt), infrastruktur (ljusblått) och straffrätt (mörkblått).
Svantessons uttalande väckte skarp kritik från oppositionspartierna och kommer i takt med att Finanspolitiska rådet, som bedömer de ekonomiska effekterna av statens upplåning och utgifter, väntas skälla på regeringens budget för 2026 i sin årliga bedömning.
Experterna i rådet skriver att de har framfört den ”hårdaste kritiken” rådet någonsin gett en regering i årets rapport, som har tagits fram av SVT inför publiceringen på måndag.
Rapporten kritiserar regeringen för att den beter sig ”kortsiktigt och politiskt” genom att använda skulder för att finansiera kraftiga skattesänkningar samtidigt som de kraftigt ökar försvarsutgifterna utanför Sveriges finanspolitiska ramar.
”Det är slående att hävda att det är nödvändigt att avvika från balansmålet för att klara de ökade försvarsutgifterna på kort sikt, samtidigt som det helt klart är möjligt att ytterligare sänka inkomstskatten med ett liknande belopp”, heter det i rapporten.
Socialdemokraterna och Centerpartiet, som ställde sig bakom beslutet att finansiera försvarsutgifterna utanför ramarna, anklagade ändå Svantesson för att missköta landets ekonomi.
Mikael Damberg, ekonomisk talesperson för Socialdemokraterna, attackerade Svantesson för hennes ”djupt oansvariga” uttalande.
”Vi ser intäkterna av en oansvarig ekonomisk politik”, sade han. ”Det här är inte första gången vi har en högerregering som lämnar efter sig ett stort underskott, låg tillväxt och hög arbetslöshet.”
Martin Ådahl, Centerpartiets ekonomiskpolitiske talesperson, sa att regeringens ekonomiska politik hade misslyckats.
”Trots en expansiv finanspolitik ligger svensk ekonomi i EU:s lägsta liga. Det är en besvikelse att regeringen slösat så mycket resurser utan att minska arbetslösheten och öka människors reala inkomster”, skrev han.
Svantesson sa att spelrummet för framtida utgifter är snävt på grund av de stora utgiftsåtaganden regeringen har gjort för att bygga nya fängelser, öka Sveriges försvarskapacitet och för annan infrastruktur.
Regeringen presenterade i höstas en extremt expansiv budget inför valet som innehöll 80 miljarder kronor i extra utgifter, inklusive beslut om att halvera momsen på mat under valåret, där merparten av merutgifterna finansierades av ökad statsskuld.
Svantesson sa att Moderaterna hade för avsikt att se till att alla dess vallöften inför det kommande mandatet finansierades ordentligt, så att om regeringen vinner en andra mandatperiod kan den genomföra sina vallöften samtidigt som de stärker de offentliga finanserna.
”Man kan finansiera mycket av det man vill göra med högre skatter, problemet är att det här drar ner tillväxten”, sa hon. — Jag tycker också att det är dålig politik.
Hon menade att det också fanns begränsat utrymme för skuldfinansiering av statsutgifterna om regeringen ville få de offentliga finanserna i balans igen, vilket också Socialdemokraterna har gått med på.
