– Vi planerar inte just nu för någon ransonering. Men vi är beredda på den möjligheten och i så fall kommer vi att lämna information i god tid, sa statsminister Ulf Kristersson vid en presskonferens.
Han sa att effekterna av Irankriget på den svenska ekonomin hade förvärrats ”från ’begränsad påverkan’ till ’betydande påverkan'”.
Avståndet i Hormuzsundet, porten för omkring en femtedel av världens olja och gas, har lett till skyhöga olje- och gaspriser och påverkat ekonomier runt om i världen.
Kristersson sa att det för Sverige nu finns en risk för högre inflation och en avmattning i tillväxten.
”Det här är den värsta krisen på väldigt, väldigt länge, när det kommer till energi”, sa finansminister Elisabeth Svantesson på presskonferensen.
Regeringen har redan vidtagit åtgärder för att dämpa konfliktens ekonomiska effekter på hushållen, inklusive kraftiga sänkningar av skatterna på bensin och diesel.
Den presenterade inga nya åtgärder den 23 april, men Svantesson sa att om kriget drar ut på tiden kan ”bränsleransonering vara en möjlighet, men först skulle vi ge en rekommendation om att spara bränsle” och prioritera kollektivtrafiken.
Sverige kan också behöva öka sin egen energiproduktion, sa hon och hänvisade till sol-, vind-, vatten- och kärnkraft.
Regeringen sa att den skulle presentera en uppdaterad ekonomisk prognos den 1 maj.
