Det är nu nästan ett halvår sedan Hirvonen förvandlade frågan om tonårsutvisningar till en partipolitisk fråga genom att lansera en riksdagsmotion. Hon har sedan följt upp det med en strid om övergångsregler för medborgarskap, och förvandlat en till synes teknisk fråga till årets största politiska historia.
Kampanjen om tonårsutvisningar – både inom och utanför parlamentet – har redan tvingat regeringen att byta position, säger hon, och hon har ännu inte gett upp kampen om övergångsregler.
Hirvonen tillskriver hennes framgångar hittills delvis en förändring i allmänhetens attityder som har överraskat regeringen – och i viss mån även oppositionssocialdemokraterna.
”Jag känner att vinden förändras i de här frågorna”, säger hon. ”Vi ser enorma protester mot utvisningar av tonåringar, och jag tror att fler och fler människor börjar ifrågasätta vad poängen är med alla dessa förändringar. Gör de Sverige bättre?”
”Vi sparkar ut folk som har jobbat här länge. Hur stämmer det överens med Moderaternas slagord om att göra det lönsamt att arbeta?” tillägger Hirvonen.
Måndagen den 1 juni förväntas regeringen tillkännage sin efterlängtade ”säkerhetsklausul” för unga vuxna som står inför utvisning ensamma utan sina föräldrar – så kallade ”tonåringsutvisningar”.
”Det är väldigt bra att vi har kunnat driva dem så här långt”, säger Hirvonen om den kommande paragrafen, som förväntas omfatta även unga vuxna som redan fått ett utvisningsbeslut men ännu inte lämnat landet.
”När jag hade en debatt med migrationsministern i riksdagen sa han att de inte skulle ta med personer som redan fått de slutgiltiga utvisningsbesluten och nu har han ändrat sig.”
”Jag hoppas att de inser att om förslaget är för snävt så kommer vi inte att förlika oss. Vi ska inte säga att det är bra att utvisa hälften eller en tiondel av dessa ungdomar, och vi kommer inte att göra upp med situationen där vissa ungdomar som har utvisats till andra länder inte kan komma hem igen.”
En liten hund i koppel
Hon har inte heller gett upp ännu om att lägga till övergångsregler för medborgarskap.
Det är nu mer än en månad sedan de högerextrema Sverigedemokraterna bröt ett sekel av riksdagskonvent genom att skicka in två riksdagsledamöter för att rösta om att de gått med på att hålla tillbaka enligt paravtalet – och därmed besegrat ett oppositionsförslag om att lägga till övergångsregler för medborgarskap.
Flytten – som till och med den tidigare Moderatpartiets minister Mikael Odenberg sa till Östhammars Nyheter räknades som parlamentariskt fusk – ledde till kollapsen av riksdagens paravtal för hantering av sjuka och frånvarande riksdagsledamöter, där riksdagsledamöter nu måste dyka upp för varje röst om de vill bli räknade.
Hirvonen sa att hon först försökte förhandla fram en lösning med de tre regeringspartierna, men insåg snart att med deras majoritet helt beroende av Sverigedemokraterna hade de inget spelrum att göra en uppgörelse.
”Det är faktiskt riktigt oroande att inse att de inte ens i ett stängt rum utan publik kan säga till vårt ansikte inför Sverigedemokraterna att Sverigedemokraterna ens bröt avtalet”, sa hon.
”Känslan jag får är att de inte är fria att ens säga att en spade är en spade. Det är ganska oroande att inse att Sveriges statsminister hålls tillbaka av ett annat parti… som om han är en liten hund i koppel.”
Hirvonen säger att hon också har varit bekymrad över hur Sverigedemokraterna har reagerat och behandlar att avstå från ett hundraårigt riksdagsavtal nästan som ett skämt.
– Det är väldigt tydligt att de inte bryr sig om att respektera grundläggande demokratiska principer om de tycker att någon lagändring är viktigare, och det är en fundamentalt annorlunda syn på demokrati, säger hon.
Se detta inlägg på Instagram
Hon har blivit särskilt chockad över hur Sverigedemokraterna har reagerat på dödshoten som mottagits av Elsa Widding, en av de två riksdagsledamöter som röstade för övergångsregler.
”Jag har inte sett någon fördöma det från Sverigedemokraterna, så egentligen rättfärdigar syftet medlen för dem, och jag hoppas förstås att konsekvensen av det hela blir att ännu fler kommer att känna den 13:e september att det behövs ett regeringsskifte.”
Ännu en sista chans till övergångsregler
Nu när det inte tycks finnas något sätt att förhandla fram ett reformerat paravtal i utbyte mot en omröstning om övergångsregler har Hirvonen lämnat in en nödmotion till riksdagens talman Andreas Norlén, som, om det godkänns, tvingar fram ytterligare en omröstning i kammaren.
”Det måste vara en händelse som inte kunde förutses för att lämna in en motion, och jag hävdar att eftersom vi har haft det här parningsavtalet i mer än 100 år, och ingen någonsin har manipulerat det, att det här var oförutsett, och även att det är väldigt stort – både i den meningen att det påverkar mer än 100 000 människors integritet och integritet, och även vår integritet.”
Om Norlén håller med henne säger hon att motionen kommer att läggas fram för omröstning i kammaren även om ledamöterna i socialförsäkringsnämnden, som ansvarar för att finjustera motionen, röstar emot.
Om hennes motion går upp i riksdagen är Hirvonen hoppfull om att den går igenom, även om en av de före detta Sverigedemokraternas riksdagsledamöter som röstade för den den 29 april nu säger att hon är så rädd för dödshot att hon inte skulle göra det igen.
”I den senaste omröstningen fick vi precis nog, och i den omröstningen var nästan hälften av de liberala riksdagsledamöterna frånvarande, vilket får mig att tro att det fanns personer som på grund av sitt samvete inte ville rösta för regeringsförslaget.”
Nu när de tvingas rösta på grund av paravtalets kollaps hoppas hon att de röstar för övergångsregler.
”Vi har också läst om hur en av de före detta Sverigedemokraternas riksdagsledamöter har blivit utsatt för allvarliga dödshot sa att hon inte känner sig säker när hon röstar mot Sverigedemokraterna, så jag vet inte. Men jag hoppas att alla som faktiskt tycker att det är rätt att ha övergångsregler kommer att rösta på dem.”
Kommer oppositionen nu att kunna blockera regeringens politik?
En annan konsekvens av sammanbrottet i parningsavtalet är att regeringens majoritet nu är mycket mindre säker, vilket innebär att oppositionspartierna potentiellt kan rösta ner några planerade lagar.
En högt uppsatt sverigedemokrat har sagt till Östhammars Nyheter att han inte är orolig för att detta ska hända då Socialdemokraterna, till skillnad från Miljöpartiet, i de flesta fall inte har lämnat in motioner om att avslå lagförslag, eller delar av dem.
Hirvonen säger att det är korrekt att Socialdemokraterna i stort sett inte har gjort några invändningar mot regeringens propositioner.
”Vi har sett att under de här fyra åren, att Socialdemokraterna stöder de flesta förändringar i migrationspolitiken och de flesta förändringar av rättsväsendet, och jag tycker att det är viktigt för väljarna att märka att Socialdemokraterna har placerat sig väldigt nära regeringspartierna i dessa frågor.”
Ändå finns det en handfull lagar som hon trodde kunde besegras: en som sänker straffåldern till 13 år och även lagen om strängare regler för familjeåterförening.
”Att sätta 13-åringar i fängelser är något som kan stoppas, och jag hoppas också att om regeringen går vidare med nya regler som skulle stoppa familjer från att fortsätta sina liv tillsammans i Sverige om en förälder blir av med jobbet, eller om de får fler barn, kan det stoppas.”
”Jag tror inte att det skulle finnas acceptans för det”, fortsätter hon. ”Vi har sett de enorma protesterna mot utvisningar av tonåringar, och om det här förslaget läggs fram kommer jag att arbeta hårt för att stoppa det. Det är inte rätt att skilja barn från föräldrarna.”
Detta lagförslag är planerat att läggas fram i riksdagen den 13 augusti.
Varför hon tycker att även icke-medborgare borde rösta
Hirvonen är medveten om att hon i kampen för övergångsregler för medborgarskap kämpar för rättigheterna för människor utan röst i det nationella valet i september. Men de här personerna kan fortfarande, säger hon, driva på förändringar i migrationslagen genom att rösta på Grönt, Vänster eller Center i de kommunala och regionala valen som hålls samma dag.
”Om man vill ändra inriktningen i migrationspolitiken så ska man rösta på oss eller några av de andra partierna som föreslår de förändringarna”, säger hon. ”Även om dessa frågor inte hanteras på lokal nivå eller regional nivå, har det en enorm inverkan på styrkan i vår organisation och vårt engagemang för att ställa dessa frågor.”
Vad händer om oppositionen vinner valet?
Hirvonen säger att det finns så många saker som oppositionen kan göra för att vända eller ändra den nuvarande regeringens migration, att det är svårt att förutse vad som kommer att förändras och hur snabbt det kommer att ske.
”Hur snabbt det kommer att förändras är verkligen svårt att säga, för man vill inte göra ett slarvigt jobb”, säger hon. ”Ärligt talat, sättet som den här regeringen har gjort kommer att innebära att här är ett väldigt kaotiskt system nu på Migrationsverket med väntetider på medborgarskap ännu längre än de vi har idag.”
Regeringens nya arbetstillståndsdispenslista, tillägger hon, visade också hur genomtänkt systemet var.
”Det är klart att listan inte är baserad på svenska företags faktiska behov. Den bygger på politiska förhandlingar mellan partierna i regeringen och jag tycker att det är ett väldigt dåligt sätt att lagstifta för vår arbetsmarknad.”
Men vad som kan ersätta det är svårt att säga, eftersom Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har en annan policy om arbetstillstånd från Miljöpartiet och Centerpartiet.
En sak hon säger är säker är att den nya regeringen kommer att ha många migrationsreformer på sin agenda.
”Vem som än är nästa migrationsminister kommer att ha ett stort städjobb att göra, för den här regeringen har gjort en enda röra av en massa saker.”
Medlemskap+-prenumeranter kan höra hela intervjun med Hirvonen om Sverige i Focus Extra.
