Kampen mot den globala uppvärmningen förväntas ha en framträdande plats i ett centralt politiskt tal av EU-chefen Ursula von der Leyen den här månaden, efter två år som kritiker säger att de har präglats av stora miljöåterställningar.
Med Europa som knappt kommer ur en svällande sommar, skulle klimatet ha varit svårt att ignorera i det normalt vidsträckta ”State of the European Union”-talet – ett årligt tal som anger politiska prioriteringar för de kommande 12 månaderna.
Forskare har visat att återkommande värmeböljor är en tydlig markör för global uppvärmning, främst orsakad av förbränning av kol, olja och gas – och varnar för att de kommer att bli vanligare, längre och mer intensiva.
Men efter år som en ledande EU-sak har klimatoro tagit baksätet till försvars- och industrimål under de senaste åren – till miljöaktivisters frustration.
Blocket har särskilt urvattnat nya gröna regler för företag och föreslagit att man ska överge ett förbud mot försäljning av nya förbränningsmotorbilar till 2035.
Ändå hoppas vissa att talet den 16 september kan signalera en ombalansering av prioriteringarna i Bryssel.
I augusti uppmanade cirka 200 miljögrupper i ett brev von der Leyen att använda talet för att lägga upp konkreta planer för att avvänja blocket med 27 nationer från fossila bränslen.
Och i ett eventuellt förebud om vad som kommer att komma är EU:s 27 kommissionärer planerade att träffa den svenske klimatologen Johan Rockström för ett eftersommarseminarium i Bryssel på fredag.
”Uppförsbacke”
Men andra bevis pekar i en annan riktning.
EU-källor säger att von der Leyen kommer att fokusera på ”klimatmotståndskraft” och den ekonomiska potentialen hos gröna industrier – två lågt hängande frukter.
Det sistnämnda har varit en bekant refräng under von der Leyens sju år vid rodret och lagstiftningen om klimattålighet skulle redan presenteras före årets slut.
Den sortens ambitiösa klimatlagstiftning som definierade von der Leyens första fem år i ämbetet – känd som Green Deal – är en hård försäljning i Bryssel nu för tiden.
Gröna partier förlorade i valet till Europaparlamentet 2024 och den företagsvänliga mittenhögern har nu makten i ett EU-parlament där klimatskeptiker på extremhögern också har ett större att säga till om.
Prioriteten är inte ”att måla om i gröna lagar som européer har bett om att ändras”, sa högerlagstiftaren Celine Imart.
Inom själva kommissionen finns divisioner.
Under de senaste månaderna har gröna röster till exempel kolliderat med affärsvänliga kollegor angående effekterna av en koldioxidreform på flyg- och sjötransportsektorerna.
Samtidigt bråkar EU-länderna om var de ska fördela de begränsade resurserna som ska delas ut under blockets nästa långtidsbudget.
”Det kommer att bli en kamp i uppförsbacke”, sa Greens ledare Terry Reintke.
Hennes grupp skulle ändå ”pressa väldigt, väldigt hårt” för att få von der Leyen att presentera konkreta klimatåtgärder i sitt tal.
– Vi pratar om existentiella situationer här, säger hon till AFP.
