Siffrorna bekräftar uppfattningen att Sveriges centralbank, Riksbanken, måste höja sin styrränta i november, enligt Susanne Spector, chefekonom på Danske Bank.
”En räntehöjning i november var redan mer eller mindre huggen i sten innan detta. Det här utfallet ändrar inte på det”, säger hon till nyhetsbyrån TT.
Hon räknar med att det kommer behövas minst tre räntehöjningar – att höja styrräntan från dagens 1,75 procent till 2,50 procent – för att få grepp om den inflation som just nu strömmar in i svensk ekonomi.
Om räntan på ett två miljoner kronors bolån skulle öka lika mycket – 0,75 procentenheter – skulle det öka de årliga räntekostnaderna med 15 000 kronor, exklusive skatteavdrag för bolåneräntor.
Bland marknadshandlare pekar nuvarande prissättning på en sannolikhet på nära 100 procent av fem räntehöjningar, vilket pressar styrräntan upp till 3,00 procent någon gång under 2027-2028.
Spector hävdar att Riksbanken borde ha gått med andra centralbanker för att höja räntorna vid sitt septembermöte.
”Det hade varit vettigt att höja i september för att hålla sig bättre i linje. Det skulle troligen ha stött kronan, vilket innebär att högre energipriser skulle ha ökat mindre i kronor räknat än vad de gör nu”, sa hon.
SEB:s räntestrateg Amanda Sundström är dock mer duktig och lyfter fram att den underliggande inflationen – som tar bort energipriserna från KPIF-måttet – inte rör sig uppåt och därför kom in lägre än väntat för september.
”Om man tittar på de siffrorna så är den svenska inflationen fortfarande väldigt låg, särskilt jämfört med vad vi ser i andra länder. Trots högre energipriser är prispressen i resten av ekonomin fortfarande mycket dämpad”, säger hon. ”Mer dämpad än vi förväntat oss, och mer dämpad än vad Riksbanken räknat med.”
Som sagt förväntar sig SEB:s ekonomer också tre räntehöjningar från Riksbanken.
Kort sagt tyder SCB:s preliminära inflationssiffror på att både varu- och energipriserna ökade mer än väntat i september.
”Det kan vara ett tecken på att vi ser en stor påverkan från vårens försörjningsstörningar,” sa Spector, med hänvisning till nedfallet från konflikter i Mellanöstern och mellan Ryssland och Ukraina.
”Men tjänstepriserna kom in lägre än väntat. Det förklarar varför den underliggande inflationen förblir oförändrad”, tillade hon.
Enligt de preliminära siffrorna steg Sveriges KPI-inflation (konsumentprisindex) från 0,3 i augusti till 1,1 procent i september, medan KPIF (konsumentprisindex med avskalad ränta) steg från 0,7 procent i augusti till 1,5 procent i september, och KPIF-XE (med avdragna energipriser) låg oförändrat på 0,5 procent.
