Den 1 oktober höjde Sverige maxåldern vid vilken en ung vuxen kan kvalificera sig som försörjare till en förälder som har permanent uppehållstillstånd, från 18 till 21 år. Denna åtgärd var tänkt att minska problemet med utvisningar av tonåringar – unga vuxna som tvingas lämna Sverige efter att de fyllt 18 år, eller för att en förälder får permanent uppehållstillstånd och de inte längre räknas som beroende.
Men samtidigt, i samma lagförslag, sänktes åldersgränsen för anhöriga till föräldrar med långtidsboende – ett separat tillstånd enligt EU-lagstiftningen – från 21 till 18 år.
– Enligt min uppfattning visar detta att Tidöregeringen saknar en genuin vilja att underlätta situationen för den grupp unga vuxna som för närvarande drabbas av ”tonåringsutvisningar” – med tanke på att de, samma dag som de tillkännagav sin säkerhetsventil, också införde restriktiva åtgärder riktade mot exakt samma åldersgrupp i samma situation, säger advokaten Tomas Fridh till Östhammars Nyheter.
”Det visar också att en lösning för denna grupp kräver en rejäl översyn av det rättsliga ramverket som styr migration. De politiker som har makten de senaste åren har antingen saknat viljan eller kunskapen att presentera en lösning för denna grupp som faktiskt hjälper de som drabbas”, tillade han.
Enligt Fridh ansökte många om långsiktigt snarare än permanent uppehållstillstånd när åldersgränsen för den förstnämnda fortfarande var 21, eftersom deras tonårsbarn annars riskerade utvisning.
De som just nu har en väntande ansökan kommer att drabbas av den sänkta åldersgränsen, vilket innebär att en 18-åring som tidigare skulle ha fått stanna kvar som försörjare till sin förälder med långtidsboende nu får avslag på sin ansökan och står inför att lämna Sverige.
Fridh varnade för att det kan bli ett växande problem, eftersom beslutet att fasa ut permanent uppehållstillstånd för många invandrare har drivit många människor mot långtidsboende istället.
Frågan om ”tonåringsutvisningar” blev en av de största berättelserna i svenska medier och väckte ett offentligt ramaskri 2026, långt efter att frågan först togs upp av Östhammars Nyheter 2022.
När mediestormen kring utvisningar var som störst, i slutet av februari samma år, hävdade statsminister Ulf Kristersson att problemet bara berörde ”en handfull enskilda fall”.
Men undersökningar av Östhammars Nyheter, såväl som tidningen Aftonbladet, visade att problemet var mycket mer utbrett och troligen drabbade hundratals familjer som bor och arbetar i Sverige.
Det fick så småningom regeringen att skapa vad den kallade en ”säkerhetsventil” för tonåringar, som trädde i kraft den 1 oktober 2026, vilket höjde åldersgränsen för barn till permanent uppehållstagare och gjorde det möjligt att ansöka om ett självständigt tillstånd utan att behöva lämna Sverige först.
Center-vänsterpartierna, som hävdar att säkerhetsventilen inte är tillräckligt långtgående, enades den 6 oktober om att utarbeta en tillfällig mekanism för att stoppa tonårsdeportationer tills en ny och permanent lösning har införts. Det är ännu inte klart om detta skulle täcka barnen till dem med pågående långtidsuppehållsansökningar, som nu riskerar utvisning efter att de fyllt 18 år.
Lokalen har bett Migrationsverket om statistik för att ta reda på hur många tonåringar eller unga vuxna som riskerar att utvisas till följd av de nya reglerna.
