Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), en internationell organisation baserad i Paris som främjar marknadsekonomi och global handel, publicerade denna vecka sin 50:e årliga internationella migrationsutsikt.
Rapporten visar en växande migrationstrend och integrationspolitiken går in i ”en mer begränsad och politiskt omtvistad fas”.
”Trånga offentliga budgetar, press på bostäder och offentliga tjänster och en svagare politisk aptit för breda integrationsinvesteringar har bromsat reformen och ändrat dess karaktär”, fortsätter det.
Medborgarskapsreformer som ägde rum 2025-2026 i många av OECD:s 38 medlemsländer är en del av denna bild. Enligt studien ”pekar de på strängare villkor” med stärkta krav på ”språkkunskaper, samhällskunskaper, skattebidrag, vistelsetid och självförsörjning”, tillägger rapporten.
Analysen nämner som exempel borttagandet av den snabba vägen till medborgarskap i Tyskland, och högre krav på kunskaper om språket och samhället i Sverige.
Integration på arbetsmarknaden
Integration på arbetsmarknaden är fortfarande det ”huvudmål” för integrationspolitiken. ”Arbetskraftsinvandringssystem blir mer selektiva och integrationspolitiken blir mer och mer fokuserad på det mycket snabba inträdet på arbetsmarknaden, särskilt i de nordiska länderna”, sade Mark Pearson, OECD:s biträdande direktör för sysselsättning, arbetsmarknad och sociala frågor, vid den brittiska presentationen av rapporten.
Medborgerlig integration blir också ”mer framträdande”, med starkare krav på språk, medborgerlig kunskap och gemensamma värderingar.
I detta avseende nämner studien införandet av det medborgerliga provet för första ansökningar om fleråriga uppehållstillstånd i Frankrike, och de värden och orienteringskurser som infördes i Österrike.
Sverige överväger också genomförbarheten av en Integrationsbarometer, en undersökning som skulle testa aspekter som tillit till institutioner, demokratiskt deltagande, sociala nätverk, språkbruk, tillhörighet och uppfattningar om diskriminering.
”Det finns skillnader i nivån på de insatser som pågår (inom integrationspolitiken) mellan olika länder. Ju längst norrut man kommer i Europa, desto större ansträngning brukar beslutsfattare göra för att försöka få till en snabb arbetsmarknadsintegration, till exempel i Sverige”, säger Person.
”Det finns en sorts nord-sydlig gradient, men den mest slående politiska förändringen nyligen har varit den spanska erfarenheten av att försöka legalisera ett stort antal migranter som ett sätt att förbättra en snabbare integration”, tillade han.
3 miljoner nya medborgare
OECD uppskattar att över 3 miljoner människor fick medborgarskap i ett medlemsland 2005.
Det största antalet registrerades i USA (895 000, 9 procent fler än föregående år), följt av Tyskland (309 000) och Spanien (300 000), båda på rekordhöga nivåer. Kanada rankades fyra med 294 000 nya medborgare, en minskning med 22 procent jämfört med 2024, och Storbritannien var femma med 235 000.
Kanada är det land med högst andel utländska invånare som förvärvat medborgarskap (7,7 procent), följt av Norge (5,5 procent), Sverige (4,5) och Spanien (4,3).
Migrationen ökar, inte överallt
I OECD-länderna registrerades 6,1 miljoner nya permanenta invandrare 2025, en minskning med 1,6 jämfört med föregående år. Trots denna andra nedgång i rad förblir migrationsnivåerna ”historiskt höga”, 12 procent över 2019, säger rapporten.
USA är fortfarande den ledande destinationen, med 1,2 miljoner nya permanenta invandrare, följt av Tyskland, Spanien, Kanada och Frankrike. Men stora destinationsländer, inklusive USA, Storbritannien, Kanada, Tyskland och Österrike, noterade betydande nedgångar jämfört med tidigare, medan södra Europa såg en stark tillväxt. ”Särskilt stora ökningar” av permanent migration registrerades i Portugal, Italien, Spanien och i mindre utsträckning i Frankrike.
Detta tillskrivs ”en kombination av regleringsåtgärder, bearbetning av ett stort antal väntande ansökningar och utökade arbetskraftsinvandringsmöjligheter.”
Italien, till exempel, ”utvidgade vägar för arbetskraftsinvandring och ökade planerade antagningar i sektorer som står inför ihållande brist på arbetskraft”, fortsätter rapporten.
Familj, arbete, studenter
Familjeåterförening var huvudorsaken till migration till OECD-länder, med 2,4 miljoner nya tillstånd utfärdade av denna anledning. USA förblev det största destinationslandet, med 952 000 tillstånd utfärdade av denna anledning 2025.
Arbetskraftsinvandringen stod för 20 procent av det totala antalet och den humanitära migrationen 10 procent, vilket markerar en betydande nedgång.
Studentrörligheten minskade från 2,1 miljoner till 1,6 miljoner mellan 2024 och 2025. Antalet internationella studenter minskade i många engelsktalande länder, särskilt USA, Kanada och Australien, medan det var stabilt i Storbritannien.
Europeiska länder, särskilt Österrike, Tyskland och Italien, lockade dock ett växande antal internationella studenter.






