Bara under de senaste månaderna har vi tagit upp fallen med den tidigare Northvolt-anställda Brenda Ramström, den amerikanske biosäkerhetsforskaren Chris Stamper och den mexikanske studenten Paolo Claudio, som alla var tvungna att lämna Sverige för att ansöka om ett nytt tillstånd, trots att de var väletablerade i landet.
Alla tre bodde lagligt i landet och kvalificerade sannolikt för tillstånd på nya grunder. Alla tre fick lämna sina nära och kära bakom sig. Så varför kunde de inte söka inifrån Sverige?
Reglerna är komplicerade och om en utländsk bosatt kan ändra grunderna för sitt uppehållstillstånd utan att lämna landet beror på vilken typ av tillstånd de har för närvarande, vilket tillstånd de vill byta till och om de kvalificerar sig för ett undantag.
– Det går inte att ta fram en förenklad beskrivning med en lista över olika typer av fall och exakta konsekvenser, sa Didzis Melbiksis, pressansvarig på Migrationsverket, till Östhammars Nyheter när vi bad om en förklaring.
”Det görs alltid en bedömning i varje enskilt fall om förutsättningarna för att ansöka inifrån är uppfyllda.”
Så när kan man definitivt ansöka inifrån Sverige?
Om du förnyar ett tillstånd utan att ändra grunderna kan du självklart ansöka inifrån Sverige. Det gäller till exempel om du ansöker om förlängning av tillstånd för arbete, högskolestudier, för att bo med make eller partner, som familjepartner till en arbetstagare eller som flykting. Om du är kvalificerad för permanent uppehållstillstånd kan du även ansöka inifrån Sverige.
Men det finns också en lång rad andra ändringar av grunderna för din bosättning som du kan göra utan att ansöka utifrån. Dessa inkluderar:
Universitetsstudenter har sedan 2008 kunnat ansöka om arbetstillstånd inifrån Sverige och sedan 2014 har de även kunnat få tillstånd för att ”söka arbete eller undersöka möjligheten att starta företag efter avslutade studier”. Tiden som ges till personer som disputerat förlängdes 2026 samtidigt som reglerna för vanliga studietillstånd skärptes.
Sedan den 11 juni har ukrainare som kommit till Sverige enligt EU:s tillfälliga skyddsdirektiv kunnat ansöka om vilken annan typ av tillstånd som helst utan att lämna Sverige.
I oktober 2026 gjorde den nya lagen om familjeåterförening det möjligt för unga vuxna som kommit till Sverige som beroende av sina föräldrar att tillfälligt ansöka om arbetstillstånd eller studietillstånd utan att lämna Sverige. Denna möjlighet kommer endast att gälla fram till slutet av december 2027 och gäller även för unga vuxna som har fått ett juridiskt bindande utvisningsbeslut.
Så detta tillägger:
När måste man normalt lämna Sverige för att söka tillstånd på nya grunder?
Den allmänna regeln i utlänningslagen 5 kap 18 § är att du alltid ska ansöka om tillstånd innan du reser in i landet, om du inte har rätt till dispens.
Vissa ändringar av bosättningsskäl kräver mer sannolikt en ansökan från utlandet, även om även för dessa kan vissa undantag gälla. Dessa inkluderar:
I alla dessa fall kan du få ett undantag om du både har ”starka band” till en person som redan är bosatt i Sverige och det vore ’orimligt’ att kräva att du ska resa utomlands för att ansöka. Men observera att detta tolkas väldigt snävt, så bara för att du tycker att det är orimligt att resa över världen för att ansöka om ett tillstånd som du förmodligen skulle ha fått ändå, betyder det inte att det anses orimligt i lagens ögon.
Dessa starka band bör vara tillräckligt starka för att i sig själva utgöra grund för uppehållstillstånd, så de skulle omfatta:
Saker som kan göra det orimligt är bland annat praktiska svårigheter att resa utomlands, stora kostnader, exceptionellt långa handläggningstider och konsekvenserna av att skilja barn från sina föräldrar.
I utlänningslagen framhålls att vid bedömningen av ett besluts skälighet ”särskilt bör konsekvenserna av att skilja ett barn från sina föräldrar beaktas”.
Domstolarna har gått längre och slagit fast att konsekvenserna av att skilja ett barn från en förälder ska vara ”den viktigaste faktorn” vid bedömningen av rimligheten av att kräva att en sökande lämnar Sverige.
Det ursprungliga beslutet ligger dock kvar till handläggaren på Migrationsverkets bedömning. Det kommer att räknas mot dig om till exempel separationen förväntas bli relativt kort (t.ex. två eller tre månader), föräldern inte har varit särskilt involverad i barnets vård och om den andra föräldern kan ta hand om barnet ensam. Man kan få dispens även för en kort separation om man kan argumentera för att konsekvenserna för barnet skulle bli allvarliga.
Domstolarna har tidigare upphävt Migrationsverkets dom i denna fråga, så det är värt att överklaga.
Att vara gravid (som i fallet med Brenda Ramström) är inte automatiskt dispensgrund men regeringen har sagt att Migrationsverket bör ha i åtanke hur framskriden graviditeten är, förväntad handläggningstid utomlands och föräldrarnas familjeförhållanden.
Om du däremot har bott i Sverige olagligt (kanske för att ditt tillstånd redan har tagit slut) eller har starka familjeband i ditt ursprungsland, kommer detta att räknas mot dig.
