”Detta är slutet på nedskärningarna”, sa Riksbankschef Erik Thedéen efter beskedet. ”Det är vad vi förutspår. Men det är mycket osäkerhet kring det.”
Han tillade att ekonomin behöver ”en liten push” för att komma igång.
”Lägre räntor kommer att ge ekonomin ytterligare stöd”, sa han på en presskonferens.
Beslutet att sänka räntorna, sa han, beror på att prissättningsplanerna inom detaljhandeln och tjänstesektorn har dämpats, samt att kronan har stärkts mot dollarn och inflationen väntas förbli stabil.
”En annan anledning är att efterfrågan är svag”, tillade han.
Styrräntan är centralbankens huvudsakliga penningpolitiska verktyg. Den avgör vilka räntor svenska banker kan sätta in i och låna pengar av Riksbanken, vilket i sin tur påverkar bankernas egna räntor på sparande, lån och bolån.
Om bankräntorna är höga är det dyrt att låna pengar, vilket innebär att folk spenderar mindre och som ett resultat sjunker inflationen.
Betyder det att inflationen kommer att stiga?
Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, påpekade att det finns en liten sannolikhet för en räntehöjning i Riksbankens prognos tredje kvartalet nästa år.
”Mycket kan hända mellan nu och då, så det ska inte ses som en stark signal”, sa han.
Sänkningen med 0,25 procentenheter innebär att räntorna nu har sjunkit med 2,25 procent sedan 2023, där de nådde en topp på 4 procent. Det är dock osannolikt att de kommer att skäras ytterligare.
Thedéen sa att osäkerhet kring tullar och geopolitik, samt finanspolitik – som regeringens tillkännagivande om att halvera momsen på livsmedel – alla påverkar inflationsprognoserna och gör dem mindre förutsägbara.
”Jokern i vår prognos är hur mycket hushållen fortsätter att spara”, tillade han. ”Vi tror att vi kommer att få en ganska hygglig ökning av konsumtion och BNP nästa år på knappt tre procent. Det är vår bästa bedömning.”
