Utsläppen ökade med 6,4 procent under tredje kvartalet 2024 jämfört med samma period föregående år, enligt Swedish Statistics Office (SCB).
Ökningen, som den kallade en ”engång”, var till stor del ner till leveranser av fossila bränslen, särskilt diesel, till landet.
”Den genomsnittliga globala temperaturen steg 1,5 grader (Celsius) över det förindustriella genomsnittet för första gången förra året,” sade ÅSA Persson, ordförande för Swedish Climate Policy Council.
”Och i Sverige ökade utsläppen på grund av politiska beslut,” tillade hon när hon presenterade sin rapport i Stockholm.
En av orsakerna var bränsleskattelättnad, som godkändes i september 2023 i regeringsbudgeten med stöd av den högra höger Sverige Democrats (SD) -partiet.
Persson sa att trenden måste vändas.
Att justera det så kallade ”reduktionsmandatet” skulle ha en kortvarig effekt, tillade hon. Detta kräver att bränsleleverantörer blandar en viss procentandel av biobränslen eller andra låga koldioxidalternativ till sin produkt för att minska utsläppen.
Att justera skatter på bensin och diesel skulle också hjälpa, tillade hon.
Persson medgav att det skulle leda till högre priser men tilllade: ”Det är därför vi också föreslår att du kombinerar denna åtgärd med omfördelningsåtgärder för att stödja de mest utsatta grupperna, som har svårt att anta alternativ till bensin och diesel.”
Klimatministern Romina Pourmokhtari berättade för tidningen Daily DN att hon inte var benägen att följa rekommendationen.
”Nej, regeringen kommer att fortsätta med den befintliga planen,” sade hon, vilket innebär en liten ökning av ”reduktionsmandatet” men mindre än rekommenderat av byrån.
Sverige har satt ett mål på 2045 att uppnå koldioxidutsläpp netto-fem år före Europeiska unionen-men byrån sa att regeringen fortfarande behövde stärka sin klimatpolitik på flera fronter.
Det inkluderar att anta ett paket med mått för fossilfri transport, genomföra en slagstudie på de olika vägarna mot fossilfri elektrifiering och fortsatt stöd från industrisektorn i energiomgången.
