Sverige slog drastiskt sina försvarsutgifter efter det kalla kriget, men omvänd kurs efter Moskvas annektering 2014 av Krim.
Syftet var att öka försvarsutgifterna till 3,5 procent av BNP år 2030, upp från de 2,4 procent som landet för närvarande spenderar.
”Vi har en helt ny säkerhetssituation … och osäkerheter kommer att förbli under lång tid,” sa premiärminister Ulf Kristsson till reportrar och tilllade att det är Sveriges ”största återuppbyggnad sedan det kalla kriget”.
Det nordiska landet tappade två århundraden av militär icke-anpassning och ansökte om medlemskap i Nato i kölvattnet av Rysslands invasion av Ukraina-blev den 32: e medlemmen i mars 2024.
Sverige har redan beslutat om investeringar som förväntas sätta försvarsutgifterna till 2,6 procent av BNP på några år, sade Kristsson medan han noterade att detta redan satte det långt över Natos två procent utgifter.
”Det räcker inte,” sade Kristsson. ”Vår bedömning är att Nato och särskilt europeiska Nato -länder måste vidta stora åtgärder under de kommande åren.”
Kristsson sa att hans land förväntade sig att Nato skulle besluta att öka utgiftsmålet vid ett kommande Nato -toppmöte i juni och siktade mot vad de trodde att det nya målet skulle vara.
I mars 2022, efter Rysslands fulla invasion av Ukraina, meddelade Stockholm att det skulle öka utgifterna och syftade till att ägna två procent av BNP till försvar ”så snart som möjligt”.
Medan tidigare försvarsutgifter ökade har finansierats genom landets regelbundna budget, sade Kristsson att för att återuppta på så kort tid var det nödvändigt att ”låna” -försvar under en ”övergångsperiod”.
