Den brittiska tidningen Guardian har lett den senaste bevakningen och rapporterat om fallet med Joyce Thomas, en 78-årig pensionerad sjuksköterska som har bott i Sverige i 21 år och som riskerar utvisning på grund av en sen ansökan, och fallet med Horace Mason, en 74-årig man som står inför utvisning trots att han kräver sin ständiga svåra vård i ett hem för Alzheimers.
I Sverige har tidningen Dagens Nyheter (och Östhammars Nyheter) pratat med Nichola Stanlick, som riskerar att bli beordrad att återvända till Storbritannien, trots att hon kom till Sverige när hon var sju år och i allt annat än födelseland och medborgarskap, i princip svensk.
Sveriges unikt strikta inställning till ansökningar om uppehållstillstånd efter Brexit enligt Storbritanniens utträdeavtal är inget nytt. Östhammars Nyheter rapporterade mycket om det redan 2024, talade med flera av de avvisade brittiska medborgarna och täckte fallen med Bollywood-skådespelaren Kenny Solomons, som är gift med den svenska popstjärnan Tess Merkel, och den walesiske lastbilschauffören Nigel Davies.
”Många burkar sparkades nerför vägen”
David Milstead, fysiker vid Stockholms universitet som frivilligt arbetar för gruppen Brits in Sweden, säger att den senaste vågen av utvisningsbeslut är en ”efterschock”, som följer på hur Sveriges Migrationsverk valde att ta itu med den första vågen av avslag efter Brexit 2023 och 2024.
”Anledningen till att vi fortfarande ser utvisningar nu är för att många burkar sparkades nerför vägen”, sa han till Östhammars Nyheter.
När Migrationsverket avslog ansökningar om uppehållstillstånd efter Brexit – antingen för att de kom för sent eller för att de inte ansåg dem uppfylla kraven, erbjöd man mycket ofta tillfällig uppehållstillstånd enligt svensk nationell lag, normalt på grund av familjeanknytning eller arbete.
”Människor fick de här tillfälliga anstånden, men Sverige har verkligen skärpt sina nationella uppehållslagar, så det har blivit väldigt svårt för dessa människor att fortsätta och få permanent uppehållstillstånd enligt nationell lag, och det slutar med att de bara lämnar.”
”Så till viss del är det här ett slags efterskalv.”
Sedan regeringen Tidö tog makten i oktober 2022 har Sverige kraftigt höjt minimilönskravet för arbetstillstånd, och även höjt underhålls- och boendekraven för familjeåterförening, vilket gör det svårt för britter som inte har välbetalda jobb att förnya sina tillfälliga tillstånd.
En kvinna, som driver en Facebook-grupp för britter som vägrade uppehållstillstånd efter Brexit, sa att hon förväntade sig att få sitt tillfälliga uppehållstillstånd, som är baserat på hennes förhållande med hennes 16-åriga dotter, förnyat i december. Men hon tillade att hon förväntade sig att förlora sin rätt att stanna i Sverige när dottern fyllt 18 år.
”Allt korsat, jag får två år till, men annars kan jag inte stanna i Sverige”, sa hon till Östhammars Nyheter. ”Jag har accepterat att mitt utgångsdatum är nära, och det finns andra som fortfarande kämpar.”
Varför är Sverige en outlier?
Exakt hur många britter som nekats uppehållstillstånd är osäkert, men Sverige har uppenbarligen avvisat mycket mer än någon annan EU-nation.
Enligt Eurostats siffror har Sverige utfärdat utvisningsbeslut till 2 500 brittiska medborgare sedan 2021, en tredjedel av det totala antalet britter som beordrats att lämna över hela EU. Det brittiska utrikesdepartementet beräknar att 27,5 procent av britterna i Sverige nekades uppehållstillstånd efter Brexit, jämfört med ett EU-genomsnitt på under 4 procent.
Milstead menar att detta dels är ett resultat av Sveriges ovanligt strikta tolkning av EU:s bosättningskrav och dels en bieffekt av Sveriges tradition av självständiga statliga myndigheter, som statsråden endast kan kontrollera genom lagstiftning, ett årligt instruktionsbrev och skriftliga order.
”Jag tror inte att någon satte sig ner och tänkte: ’Jösses, låt oss göra livet svårt för britterna’. De ville förmodligen motsatsen, men det fanns ingen stor politisk vilja att se till att det inte skulle hända”, säger han till Östhammars Nyheter.
Den strikta tolkningen av EU:s uppehållskrav, som EU:s advokater klagade på till Östhammars Nyheter redan 2024, föregick Brexit, men var tidigare inte ett alltför stort problem, hävdar Milstead, eftersom EU-medborgare nästan aldrig i praktiken utvisades, även när de vägrades en formell uppehållsrätt.
”Sättet Sverige tillämpar EU-lag på gör livet lite svårt och obekvämt för EU-medborgare, men utträdesavtalet är i grunden normal EU-uppehållslagstiftning minus skyddet mot utvisning EU-medborgare har, så det fanns en sorts oundviklighet att britter som gick igenom den nya rättsliga regimen skulle hitta att många av dem var tvungna att lämna.”
Vid bedömningen av både bosättning efter Brexit och EU-uppehållsrätt ställer Sverige en extremt strikt tolkning av kraven på inkomst, sysselsättning, bostad och sparande under åren fram till ansökan.
Enligt EU-lagstiftningen finns det en ”rimlig grund”-klausul som ger rörelseutrymme för dem som ansökt sent om uppehållstillstånd efter Brexit. Såvitt Milstead känner till har inte en enda av de avvisade sökandena någonsin fått ursäkt för en sen ansökan på ”rimliga grunder”.
Utträdesavtalet kräver också att nationella myndigheter erbjuder prövningsförfaranden som bör ”säkerställa att beslutet (att avslå) inte är oproportionerligt”.
Många EU-jurister skulle hävda att besluten att utvisa Thomas, Mason, och tidigare Kathleen Poole, uppenbarligen inte klarade detta proportionalitetstest, men de svenska migrationsdomstolarna har fastställt Migrationsverkets beslut i dessa fall ändå.
Kan något göras?
Europeiska kommissionen, garanten för rättigheterna för brittiska medborgare i EU-länder, har hittills avböjt att vidta åtgärder för att upprätthålla dem.
Kommissionen sa till Östhammars Nyheter redan 2024 att ”det är inte upp till kommissionen att tala om för medlemsstaterna hur strikta eller överseende de ska vara när de behandlar sena ansökningar”.
Den 19 augusti i år, efter det återupplivade mediaintresset för frågan, upprepade den denna ståndpunkt.
”Värdstaterna har ett visst utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller att avgöra vad de accepterar som rimliga skäl för att ha missat ansökningstiden i förhållande till den sökandes specifika situation”, säger kommissionens talesman till Östhammars Nyheter. ”På grundval av den information som är tillgänglig för kommissionen i detta skede är utträdesavtalet korrekt genomfört i medlemsstaterna.”
Det finns heller inget som hindrar den nuvarande svenska regeringen eller en framtida från att anta en lag eller utfärda en order till Migrationsverket som skulle hjälpa några eller alla brittiska medborgare som står inför utvisning.
