Som tumregel bör utlänningar bo i Sverige i fem år innan de kvalificerar sig för en serie socialförsäkringsförmåner, enligt den nya utredningen, under ledning av domare Göran Lundahl och överlämnats till socialförsäkringsminister Anna Tenje den 29 april.
Dessa skulle vara: vissa (men inte alla) föräldraförmåner, barnbidrag, bostadsstöd, sjukförmåner i form av garantförmåner (för de på låga eller inga inkomster, så inkomstbaserade sjukdomsförmåner skulle inte påverkas), vårdbidrag för barn med särskilda behov, extra kostnadsbidrag (för vuxna med funktionsnedsättningar som står inför extra kostnader på grund av specialutrustning) och assistansbidrag.
De nya reglerna skulle träda i kraft i början av 2027 och är avsedda att få fler utländska invånare till arbete, snarare än att förlita sig på förmåner.
Vem påverkas?
I praktiken är de grupper som kommer att bli de mest drabbade icke-EU-medborgarna som är i Sverige på ett arbetstillstånd eller studietillstånd och deras familjemedlemmar, personer som har ett uppehållstillstånd på grund av exceptionellt oroande omständigheter och människor vars utvisning från Sverige har stoppats med ett hinder för verkställighetsorder.
De flesta EU -medborgare och flyktingar kommer inte att påverkas av de föreslagna nya reglerna, eftersom svensk lag är skyldig att följa EU: s regler och internationella asylkonventioner.
Finns det undantag?
Ja.
Om du har en månatlig inkomst på minst 0,48 så kallade inkomstbasbelopp (vi förklarar detta i nästa stycke) i minst sex i rad eller 0,35 inkomstbasbelopp för minst 12 av de senaste 24 månaderna, kommer du att kvalificera dig för de ovannämnda förmånerna även om du ännu inte har bott i Sweden i fem år.
Inkomstbasbeloppet fastställs av regeringen en gång om året och används för att till exempel beräkna pensioner. År 2025 är inkomstbasbeloppet 80 600 kronor, så 0,48 inkomstbasbelopp skulle vara en månatlig inkomst på 38 668 kronor.
Detta är för att säkerställa att högkvalificerade arbetare inte behöver vänta fem år innan de kan få några av dessa sociala förmåner, eftersom utredningsrapporten hävdar att de i de flesta fall kommer att kunna uppfylla inkomstkravet.
När det gäller de fem åren behöver de inte vara i följd, men de måste ha varit under de senaste 15 åren. Undantag kan göras under exceptionella omständigheter, till exempel om du är en infödd svensk som återvänder hem efter mer än 15 år utomlands.
Det skulle också finnas övergångsregler för dem som redan bor i Sverige, så att de kunde räkna de år de redan har bott här mot sin kvalificeringsperiod.
Hur kommer familjer med barn att drabbas?
Vi har fått frågor från läsarna av det lokala baserat på det faktum att många svenska nyhetssajter har rapporterat det som ett försök att återkalla invandrarnas rätt till föräldraförmåner under de första fem åren av att leva i Sverige, vilket skulle ha en enorm inverkan på människors liv.
Men för de flesta föräldrar kommer det inte att sträcka sig så långt. Låt oss förklara.
Föräldrar i Sverige kan få förmåner i 480 dagar, som är uppdelade i 390 dagar baserat på din inkomst (eller din så kallade sjukdomsförmånskvalificerade inkomst, som också används för att till exempel beräkna din sjuka lön) och 90 dagar betalas ut på den lägsta nivån, 180 kronor per dag.
Enligt nuvarande regler, om du inte har en inkomst eller har en så låg inkomst, har du inte rätt till en kvalificerad inkomst för sjukförmåner (sjukpenninggrundande inkomst – SGI) får du fortfarande ett grundläggande belopp på 250 kronor om dagen (grym) under de 390 dagarna.
Medan utredningen inte klargör exakt alla detaljer om hur de föreslagna reglerna skulle påverka utländska föräldrar (och i själva verket ville socialförsäkringsbyrån inte kommentera när den lokala närmade sig dem för att ställa en faktabaserad fråga, eftersom de ännu inte hade studerat utredningsrapporten) vet vi att SGI-baserade föräldraförmåner är baserade på sysselsättning medan den lägsta och grundläggande beloppet är bostadsbaserade.
Undersökningen riktar sig bara till bostadsbaserade förmåner, inte de som är baserade på anställning.
Detta innebär att utredningschef Göran Lundahl bekräftade till det lokala efter att vi hade läst rapporten, att de 390 dagarna som är baserade på en persons SGI påverkas inte av förslaget. Med andra ord, om du har en inkomst och har rätt till SGI, har du fortfarande rätten till de 390 dagarna.
Du skulle dock inte få de extra 90 dagarna på 180 Kronor om dagen. Och utländska föräldrar som bara har rätt till föräldraförmåner baserat på grym av 250 kronor per dag och de 90 dagarna som betalats ut på den lägsta nivån skulle fortfarande påverkas av de föreslagna ändringarna.
En annan aspekt av de föreslagna nya reglerna som skulle påverka många familjer med barn är skrotning av barnbidrag (barnbidrag), som för närvarande betalas ut till föräldrar med barn under 16 år, för dem som inte har bott minst fem år i Sverige (eller mindre, om din inkomst är tillräckligt hög).
Det skulle innebära att föräldrar som inte kvalificerar sig effektivt skulle förlora på 1 250 kronor per månad om de har ett barn, 2 650 kronor om de har två barn, 4 480 kronor om de har tre barn, med figuren som stiger ytterligare för familjer med fler barn.
Undersökningen uppskattar att cirka 50 000 barn för närvarande bor i hushåll i Sverige som inte skulle ha rätt till barnbidrag under kvalificeringsperioden, vilket, rapporterar det, skulle leda till att 2 000 fler barn klassificeras som ”nyanlända från tredje länder” som bor i ekonomiskt utsatta familjer än idag.
Den noterar att integration skulle förbättras för barn vars föräldrar finner arbete som ett resultat av reformerna, men att baserat på exempel från Danmark i allmänhet skulle reformerna leda till fallande skolklass, färre barn i förskolan och fler barn som vänder sig till brott.
Vad händer nu?
Att presentera resultaten från utredningen är bara det fjärde steget i Sveriges niostegs lagstiftningsprocess.
Nästa steg är försumligsom i huvudsak är samrådsstadiet, där rapporten och dess förslag skickas för samråd till relevanta myndigheter eller organisationer, kommuner och andra intressenter, som kan lämna in sina svar, remissvar. Privatpersoner eller grupper kan också skicka in sina egna svar på samrådet i detta skede.
Regeringen kommer då att besluta om den kommer att fortsätta med en räkning och om den kommer att göra några ändringar av de förslag som gjorts av utredningen. Vid denna tidpunkt kommer alla obesvarade frågor som vi är medvetna kvar att förhoppningsvis ha fått ett svar.
Sedan kommer utkastet till lagförslag att skickas till det svenska rådet för lagstiftning, som kommer att analysera det ur en juridisk synvinkel – detta är rent rådgivande och regeringen kan ignorera rådets rekommendationer – innan de äntligen skickas till parlamentet för en omröstning.
