Att drabbas av turistmage är inget ovanligt när man reser – men det kan förstöra flera semesterdagar. Oftast är det inte farligt, men obehaget är desto större. Här är sju saker du bör känna till om den ovälkomna resekompisen.
Vilka är symtomen?
Typiska tecken är flera diarréer per dag, ibland kombinerat med feber, magsmärtor eller kräkningar. Det rör sig i regel om en tillfällig mag- och tarminfektion, inte om att kroppen ”inte tål” ny mat eller klimat. Problemen beror på bakterier, virus eller parasiter som sprids via mat och vatten där hygienen är sämre än du är van vid.
Vem riskerar att bli sjukast?
Cirka 40 procent av alla turister får någon gång besvär med magen på resan. Särskilt utsatta är små barn, personer med nedsatt immunförsvar och de som redan har en kronisk sjukdom som exempelvis diabetes. Sjukdomen bryter oftast ut inom ett par dagar och varar i regel 1–5 dygn.
Vad händer i kroppen?
En vanlig bov är E. coli-bakterien, som utsöndrar toxiner som får tarmen att släppa ifrån sig mer vätska. Resultatet blir lösa och vattniga toalettbesök. Vissa smittor kan också skada tarmslemhinnan, vilket gör att diarrén blir mer invasiv – ibland med blod och slem.
Hur skiljer man turistmage från andra besvär?
En del malariamediciner kan ge magproblem som påminner om turistmage. Skillnaden är att biverkningar ofta sitter i så länge man tar medicinen, medan en klassisk turistmage brukar gå över på en vecka. Är man osäker bör man rådgöra med läkare.
Kan man förebygga turistmage?
Ja – till viss del. Tvätta eller sprita alltid händerna före måltid. Ät helst mat som är nylagad eller kokt, eller frukt du själv kan skala. Drick vatten på flaska med obruten försegling, eller koka och desinficera vattnet innan. Undvik isbitar, halvgrillad köttfärs, rå fisk, opastöriserade mejeriprodukter och glass från gatustånd.
Vad gör man om man blir sjuk?
Det viktigaste är att dricka ordentligt. Vätskebrist är den största faran, särskilt för små barn och äldre. Vätskeersättning finns att köpa på apotek och är bra att packa med i reseapoteket. De flesta blir friska utan läkemedel, men vid långdragna besvär kan läkare skriva ut tarmreglerande mediciner. Antibiotika används endast i undantagsfall.
Kan problemen bli långvariga?
I sällsynta fall kan infektionen förändra tarmfloran så att man får kvarvarande besvär. Ofta handlar det dock mer om att magen reagerar på en ny kosthållning. Vanligtvis rättar det till sig när man återgår till sina vanliga matvanor hemma.
