Folkdet är ett ord man hör mycket på svenska.
Varje stad har en Folkets huseller ett ”folkets hus”, svagöl är ”folkets öl” eller folköl. Vuxenutbildning bedrivs i ”folkhögskolor” resp Folkhögskolorvar det liberala partiet fram till nyligen Folkpartiet. Det finns allt från folkets opera till folkets tandvård, vilket väcker frågan för vem opera och tandvård skulle vara annars.
Det mest betydelsefulla socialdemokraternas avgörande projekt under 1900-talet var att förvandla Sverige till ett Folkhemeller ett hem för folket.
Dessa institutioner från första hälften av 1900-talet, byggda på en längre tradition av nationalromantik importerad från Tyskland på 1800-talet, bygger på idén om das Volkett folk med en gemensam själ, ett gemensamt språk och gemensamma seder.
I 1930-talets Tyskland etniserades och perverterades dessa idéer av nazisterna. I Sverige såg mellankrigsåren i Sverige en bred acceptans av pseudovetenskapen om ”rasbiologi”, något som ledde till tvångssteriliseringar, särskilt bland det samiska samfundet, som sågs som rasmässigt underlägsen. Till viss del fortsatte denna politik långt in på efterkrigstiden.
Det här var en mörk period, men idag är idén om folk är för de flesta ett medborgerligt, demokratiskt begrepp.
Men bland Sverigedemokraterna håller inte alla med. Richard Jomshof, en hög riksdagsledamot, har utlöst bråk efter att han försökte lansera en blod- och jorddefinition av svenskhet. I ett inlägg på X hävdade han att det finns ”ett svenskt folk”, ett svenskt folk.
Det svenska folket, sa han, ”är Sveriges ursprungsbefolkning” (”Sveriges ursprungsbefolkning/urbefolkning”). För att undvika tvivel bifogade han en ordboksdefinition av dessa ord, som säger att ett ursprungsbefolkning är ”de där etniska grupper som är ättlingar till de första mänskliga invånarna i ett visst geografiskt område”.
Tänk bara på det: de enda riktigt autentiska svenskarna är de vars förfäder har bott här sedan tidernas gryning.
Jomshof medgav att detta inte betydde att personer som inte passade hans definition av svenska hade ett lägre värde (tack).
Ändå är det ett ganska bisarrt (och ohistoriskt) påstående: Sverige har sett migrationsvågor, från Tyskland, de brittiska öarna, Finland och på senare tid från längre bort. Gamla stan i Stockholm byggdes till stor del av tyskar, den svenska landsbygden är full av ortnamn som tyder på att de grundades av finnar. Aristokratin är full av skotska Hamiltons och Douglases. Sverige är inte ett migrantsamhälle som Kanada eller Australien, men det har länge varit en kulturell och genetisk mix.
Denna nedstigning till etnonationalism kunde inte komma vid en sämre tidpunkt för Sverigedemokraterna.
Ledaren Jimmie Åkesson är ytterst medveten om att hans parti ersattes som Sveriges näst största av Moderaterna i valet i september; nu visar några mätningar att Ulf Kristerssons parti leder Sverigedemokraterna med hela tio poäng. Med mitten-vänstern som verkar försvåra sina chanser att bilda regering, finns det kanske en 50/50 chans att Sverige går till val igen om några månader.
Så det är lätt att förstå varför Åkesson nu har levererat en rasande replik där han försvarade öppen svenskhet:
”Människor som tror att etnicitet definierar svenskhet kommer ingenstans”, skrev han i en artikel i Expressen. Utan att egentligen nämna Jomshof deklarerade han att de personer som argumenterade för en etnisk definition av svenskhet var ”egocentriska, självutnämnda ideologiska väktare”.
”Som sverigedemokrat tvekar jag inte att svara ja på frågan om man kan vara svensk även om man inte är född svensk. Att förespråka en annan position leder oundvikligen till bisarra slutsatser som inte har någon plats i vårt parti.”
Åkesson har rätt (inte en fras du läser för ofta på dessa sidor): 35 procent av den svenska befolkningen är födda utomlands eller har minst en förälder som var det. 28 procent av dem som bor här är födda utomlands, eller födda i Sverige av två utrikesfödda föräldrar. De är en del av samhället och har rätt att bli svenska; de omfattar flera partiledare och hela kungafamiljen. De inkluderar faktiskt också Richard Jomshof, vars far var finsk. Att definiera dem som mindre svenska än de andra är absurt.
Många väljare stöder en strikt migrationspolitik, men etnonationalism har en liten valkrets, tack och lov. Sverigedemokraterna har inte råd att öppna dörren till det.
