Metreveli flyttade till Sverige 2017 med sin dåvarande man som liksom hon är rysk, när han fick en doktorandtjänst vid ett större svenskt universitet i ett teknikrelaterat ämne.
Hon ansökte ursprungligen om permanent uppehållstillstånd 2023 som beroende av sin mans tillstånd, men han flyttade tillbaka till Ryssland med parets tonårsdotter och drog tillbaka sin ansökan när deras advokater varnade honom för att han riskerade att få ett avslag och ett 20-årigt Schengenförbud.
Metreveli stannade i Sverige med deras son och ansökte om uppehållstillstånd på grund av sin status som doktorand. Detta startade effektivt om klockan när det gäller permanent uppehållstillstånd, vilket innebär att hon kommer att behöva bo i Sverige i flera år innan hon är berättigad till permanent uppehållstillstånd igen.
Paret är nu skilda och Metreveli hänvisar till att detta delvis berodde på att familjen splittrades mellan Ryssland och Sverige.
Som huvudregel behöver doktorander som byter tillstånd lämna Sverige och ansöka om tillstånd från utlandet, vilket Metreveli inte kunde göra på grund av sonens vårdbehov. Därför avslogs hennes ansökan.
Metreveli anförde i sin ansökan sin tonårssons anknytning till Sverige och den behandling han får för sin intellektuella funktionsnedsättning som skäl till varför de ska få byta till ett nytt tillstånd utan att lämna Sverige.
”Avslaget är bara på grund av att jag skulle ha ansökt utanför Sverige, och jag argumenterade för att vi inte kunde göra det här på grund av min sons tillstånd. Jag kan inte flyga med honom just nu och det finns inga direktflyg till Ryssland”, säger hon.
Hennes son fick stöd genom Sveriges LSS-system (Stöd och service för personer med vissa funktionsnedsättningar) och går en anpassad grundskolaen typ av anpassad skolgång för barn med funktionshinder.
Det stöd som svenska staten erbjöd innebar också att hon kunde fortsätta sina studier vid ett svenskt universitet istället för att stanna hemma för att ta hand om sin son på heltid, vilket hon med största sannolikhet skulle behöva göra om hon flyttade tillbaka till Ryssland.
– De sa att han har band till Sverige, men hans band till mig som hans mamma är starkare, och eftersom jag inte har några rättigheter måste han följa mig, säger hon och tillade att hon anser att detta strider mot Sveriges handikapplag och inte tar hänsyn till hennes sons bästa.
”De hävdade också att hans far är i Ryssland, hans band till Ryssland är starkare”, sa hon, även om paret är skilda (vid tidpunkten för avslaget var de i färd med att skiljas) och hon har ensam vårdnad om deras son.
”Sverige gillar att framställa sig själv som detta progressiva land, men i slutändan skyddar det vad det ser som kärnfamiljen”, sa hon och tillade att konceptet med en blandad familj – eller bonusfamilj som styvfamilj är känt på svenska – inte existerar i samma grad i Ryssland.
Metreveli har överklagat beslutet, vilket innebär att hon och hennes son får stanna i Sverige medan hennes ärende handläggs.
Hon är pessimistisk när det gäller deras chanser att få tillstånd, men hoppas att överklagandet åtminstone ska ge henne tillräckligt med tid för att disputera.
”Jag har precis börjat mitt fjärde år, så det här blir nog mitt sista år. Jag vill försvara så fort jag kan och sedan förhoppningsvis söka postdoc.”
Det finns en ny lag som ska träda i kraft i juni som skulle ändra reglerna och göra det möjligt för henne att ansöka om inifrån Sverige, men hon är ännu inte säker på om det kommer att vara för sent för henne och hennes son att dra nytta av det.
Hon är övertygad om att hon inte vill åka tillbaka till Ryssland, delvis på grund av potentiella återverkningar från pro-Ukraina kommentarer hon har gjort på sociala medier.
”Jag vill inte stanna i Ryssland. Om vi måste gå tillbaka, om det inte finns något annat alternativ, kommer vi att göra det, men jag vill att vi ska arbeta med andra möjligheter, att flytta till ett annat land och så vidare”, sa hon.
Om hon anklagas för att vara antikrig skulle hon inte längre vara säker där.
”Vid det här laget känner jag att jag inte har något val”, sa hon.
Om hennes överklagande avslås överväger hon att söka asyl i Sverige, men tror inte att ett positivt beslut är troligt.
”Min advokat tror att vi har större chanser att få det, men statistiken är dålig. Bara runt sju procent av ryssarna får faktiskt asyl i Sverige. Så det är väldigt lågt.”
Om hennes asylärende godkänns tillade Metreveli att hon fortfarande skulle förlora en del av de rättigheter hon har för närvarande.
”Jag skulle behöva ansöka om rätten att arbeta medan jag väntar på beslutet, det kommer med mycket stress och ekonomisk börda, jag skulle i princip lägga alla mina besparingar på det. Ibland tänker jag att jag kanske bara borde ha lämnat och använt mina besparingar för att flytta till ett annat land, men sedan vill jag avsluta den här doktorandexamen”, säger hon.
Tidigare perioder i väntan på tillstånd för förnyelse har gjort att hon inte kunnat resa till konferenser eller andra jobbrelaterade utlandsresor, vilket gör att hennes akademiska profil inte är så stark som den kunde ha varit annars.
”Tyvärr ser inte mitt CV så bra ut att söka jobb utan att ha avslutat min doktorsexamen. Jag har inte råd att inte avsluta det.”
Hon har fortfarande lagligen tillåtelse att stanna i Sverige medan hennes tillstånd behandlas, men har ändå börjat uppleva vissa byråkratiska konsekvenser av sin situation. Hon kan till exempel inte resa eller förnya sitt ID-kort utan giltigt tillstånd.
”Jag står inför många problem med att köpa medicin till min son till exempel. Mitt ID-kort gick ut för nästan två år sedan. Jag har fortfarande mitt personnummer och jag har fortfarande kortet, men om folk är uppmärksamma kan de se utgångsdatumet, så jag måste hela tiden ha mitt pass med mig.”
Metrevelis son fyllde nyligen 13 år, vilket innebär att hon också har förlorat tillgången till några av hans sidor på Sveriges sjukvårdsportal 1177.
”Även om han är handikappad, vilket vi skrev till dem om, innebär byråkratin här att jag har tillgång till hans ärendejournal men jag kan inte beställa medicin på nätet till honom och jag kan inte boka tider via 1177.”
Hon kan fortfarande använda en annan app för att kommunicera med sjukhuset och andra vårdspecialister som behandlar hennes son, men beskriver att köpa medicin åt honom som ”ett lotteri”.
”Varje gång jag går till apoteket och ger dem min legitimation tänker jag ”kommer de att lägga märke till utgångsdatumet eller inte”. För jag hade fall där de inte skulle sälja medicinen till mig, även om de gör det när du har ett pass. Men varje gång det är väldigt avhumaniserande. Och speciellt när de ser att du har ett ryskt pass, så tittar de bara på dig, så det har inte varit en vänlig utmaning.
Uppdateringar av BankIDs digitala ID-system har också blivit påfrestande för Metreveli, som oroar sig för att hon kan förlora tillgången till systemet. Eftersom hon nu tekniskt sett inte har uppehållstillstånd har hon förlorat stödet till sin son genom LSS-systemet som ger hjälp till personer med funktionsnedsättning, även om han fick behålla sin personliga assistent.
”Du minskar dina sociala rättigheter. De halveras. Du är hälften människa men de tar gärna dina skatter”, sa hon.
