En nybörjarguide för att köpa lägenhet i Sverige

Erik Lindgren

En nybörjarguide för att köpa lägenhet i Sverige

Att få pengarna

Om du inte rullar in pengar (i så fall grattis, hoppa till nästa punkt) kommer du att behöva en inteckning för att köpa en lägenhet. Jämfört med andra länder verkar svenska banker vara strikta när det kommer till vem de ska låna pengar till, och för att säga det uppenbara så kommer de att vilja ha solida bevis på stabil inkomst och din ekonomiska situation innan de hostar upp det gröna.

Som en tumregel om du är i tillsvidareanställning har du lättare att få ett lån än om du är egen företagare, eftersom det senare anses vara högre risk. Om du är egenföretagare är det inte omöjligt, men du måste anstränga dig för att övertyga banken med konkreta bevis om att din verksamhet är ekonomiskt sund.

Om den tillsvidareanställningen är i Sverige, ännu bättre. En andra punkt att tänka på är att en bra svensk kredithistorik kommer att räcka långt för att hjälpa dig att få ett lån. Om du inte har en historia av inkomst inom Sverige och flyttar från utlandet måste du uppvisa detaljerade bevis på din kredithistorik, eventuella lån från utlandet du har och bevis på tillgångar. Det kan till och med vara värt att hyra initialt för att bygga upp en inhemsk kredithistorik och göra köpprocessen enklare.

Sedan är det depositionen – numera i Sverige behöver minst 15 procent av lägenhetens kostnad komma från egen ficka. Och glöm bort att bara betala av räntan på bolånet. Från och med juni 2016 föreskriver svensk lag att nya lån ska amorteras med mellan en och två procent varje år, såvida du inte lånar mindre än 50 procent av fastighetens värde och lånet inte är mer än 4,5 gånger din årsinkomst.

Om du uppfyller bankens krav, be dem om en långivares notis (lånelöfte) – bevis på det belopp de är villiga att låna ut till dig. När du väl har en så är det värt att leta efter det bästa erbjudandet – rådfråga så många långivare som möjligt och se vem som kan göra det bästa erbjudandet för dig. När du är beväpnad med det beviset kan du börja bjuda på en lägenhet (vissa fastighetsmäklare kräver en innan de tillåter dig att göra det).

Får lägenheten

Med bankens godkännandestämpel i fickan, börja titta på fastigheter. Dyk in på fastighetsmäklarwebbplatser, eller ännu hellre, Hemnet, som samlar dem, för listor över vad som finns på marknaden eller vad som kommer att finnas på den (det finns till och med ett ord på svenska för att titta på bostäder på Hemnet).

Annars är det dags att gå till fastigheten för öppet hus, ta av dig skorna och titta runt precis som alla andra. När du har bestämt dig för att du vill ha platsen, börja bjuda via fastighetsmäklaren. Processen sker vanligtvis via SMS, så se till att du har din telefon i närheten för att reagera på eventuella moterbjudanden.

Om ditt erbjudande är det vinnande, grattis – men bara preliminärt, eftersom även när avtalet har undertecknats måste du fortfarande accepteras i kooperativet som äger byggnaden. Vad är det, hör vi dig säga?

Tänk kollektivt

När du köper en lägenhet i Sverige köper du inte bara rätten att bo i själva fastigheten, utan med all sannolikhet också köper du in i ett kollektiv – så kallat en bostadsrättsförening. Varje månad betalar du avgifter som går in i kooperativets pott, och i sin tur använder de det för att betala för verktyg som uppvärmningskostnaderna i byggnaden, dagligt underhåll som städning av gemensamma korridorer och större projekt som eventuell renovering av byggnaden.

Olika kooperativ har olika månadsavgifter och hur mycket du betalar avgörs till stor del av hur stora inkomster kooperativet har å ena sidan, och hur höga utgifterna är å andra sidan.

Förutom den månadsavgift som hyresgästerna betalar, är andra för kooperativ vanliga inkomster gästlägenheter i byggnaden som kan hyras ut för besökande familjemedlemmar, gemensamma lokaler som kan hyras för tillställningar och parkeringsplatser som kan hyras mot en kostnad. Ju högre de andra inkomstkällorna står i proportion till byggnadens utgifter, desto lägre betalar du i din månadsavgift.

Det är väl värt att göra lite research på kooperativet du köper dig in i innan du lägger bud på en lägenhet – ett kooperativ med en stabilare ekonomisk historia och varierande inkomstkällor är guld värt. På sajter som hitta.se kan du söka efter ett kooperativs årliga ekonomiska rapporter och titta på vilken typ av tillstånd det är i – ta lite tid att överväga detaljerna.

Och innan du köper, kontrollera om kooperativet har några större byggarbeten planerade inom en snar framtid. Att köpa en drömlägenhet bara för att få reda på att badrummet kommer att stå ur drift i en månad medan byggnadens anrika avloppssystem byts ut är ingen bra känsla.

Att bli godkänd av bostadsrättsföreningen är sista steget för att göra lägenheten till din. I teorin kan du bli avvisad, men det är sällsynt. Det kan dock bli någon form av intervjuprocess som en formalitet – träffa grannarna, sånt.

En mer långsiktig sak att tänka på om du funderar på att köpa en lägenhet i Sverige men är osäker på om du kommer att bo kvar i landet permanent, är att vinst som görs vid försäljning av fastighet beskattas reavinst – 22 procent av vinsten.

Den skatten kan skjutas upp i sin helhet upp till en gräns på 1,45 miljoner kronor om du använder pengarna för att uppgradera till ett nytt hus i Sverige eller inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), men om det är någon annanstans måste du betala. Om du till exempel kommer från USA eller Australien och funderar på att köpa en lägenhet i Sverige innan du så småningom flyttar hem, är det värt att tänka på.

Lämna en kommentar