EU-kommissionen kommer att överväga Schengenvisum för längre kortare vistelser för vissa yrkeskategorier som en del av EU:s viseringspolitiska strategi, enligt en plan som presenterades i Bryssel på onsdagen.
I meddelandet som beskriver strategins framtida steg står det: ”Kommissionen kommer att arbeta nära medlemsstaterna för att identifiera pragmatiska lösningar för att tillgodose förlängda korta vistelser för utvalda kategorier av tredjelandsmedborgare, vilket garanterar en säkerhet och ekonomisk fördel för unionen, samt rättslig klarhet för resenärer.
”Dessa reflektioner kommer också att undersöka införandet av ny lagstiftning med en specifik uppsättning regler för förlängda kortare vistelser på EU-nivå.”
För närvarande tillåter EU-lagar vistelser inom Schengenområdet i upp till 90 dagar inom 180 dagar för både visumfria och viseringsskyldiga resenärer.
Men EU-kommissionen accepterar att för vissa yrkesutövare är 90-dagarsregeln för restriktiv.
”Vissa proffs från tredje land som i hög grad förlitar sig på rörlighet mellan medlemsstater – såsom turnerande artister, idrottare som deltar i sportevenemang, experter som arbetar med gränsöverskridande projekt, arbetsstyrka som stödjer EU:s industrier och tjänster eller lastbilschaufförer som servar EU-företag – kan behöva tillgång till olika medlemsstater i mer än 90 dagar inom 180 dagar, utan att behöva kommunicera under längre vistelse eller vistelse i EU.”
EU säger att det nuvarande systemet är ”ytterligare komplicerat av förekomsten av bilaterala avtal som ingåtts av vissa medlemsstater” innan Schengenreglerna trädde i kraft. Dessa ”tillåter medborgare i specifika tredjeländer att vistas längre än 90 dagar, men endast inom den berörda medlemsstatens territorium, vilket undergräver den enhetliga tillämpningen av Schengenreglerna.
Kommissionen sa att den kommer att ”se över effekterna” av sådana bilaterala arrangemang ”i syfte att gradvis fasa ut dem.”
Dokumentet nämner inte någon plan för att tillåta förlängningar av 90-dagarsregeln för andra kategorier av icke-EU-medborgare som ägare av andra hem, en uppmaning som framförts av brittiska medborgare och vissa lagstiftare i länder som Frankrike och Spanien de senaste åren.
Attrahera talang
Som en del av den nya strategin utfärdade kommissionen också en rekommendation till medlemsstaterna ”att göra EU mer attraktivt för högt kvalificerade och kvalificerade yrkesverksamma, studenter, forskare och innovativa entreprenörer och att stödja EU:s konkurrenskraft i ett globalt sammanhang.”
Rekommendationen uppmuntrar EU-länderna att införa enklare och snabbare förfaranden för långtidsvisum och uppehållstillstånd för högkvalificerade individer, inklusive ”mer digitaliserade processer, färre dokument och kortare handläggningstider, enklare övergångar till arbete eller entreprenörskap från studier eller forskning i EU, förbättrad rörlighet inom EU, samt bättre tillgång till information” för presumtiva anställda och arbetsgivare.
Kommissionen sa att den också skulle undersöka ”möjliga ändringar av EU:s regler för studenter och forskare och högt kvalificerade och kvalificerade arbetstagare” och ”en riktad EU-rättslig ram för nystartade och uppskalande grundare och innovativa entreprenörer.”
”Viseringspolitiken är ett strategiskt verktyg för Europas säkerhet och Europas konkurrenskraft”, sa kommissionens vice ordförande Henna Virkkunen. ”Ett modernt, pålitligt och effektivt visumsystem stärker säkerheten och förtroendet med partners samtidigt som det hjälper till att locka högkvalificerade yrkesverksamma, innovativa idéer och investeringar, och stödjer Europas position som valdestination för talang. Det är så Europa förblir konkurrenskraftigt globalt, skapar kvalitetsjobb och bygger ett starkt, rättvist och välmående samhälle”, sa hon.
Säkerhet som en prioritet
Strategin, som föreslås tillsammans med ett asyl- och migrationspaket, indikerar att viseringspolitiken kommer att användas ”för att främja EU:s strategiska intresse och stärka EU:s säkerhetsram”.
Kommissionen tillkännagav planer på att se över systemet för beviljande av viseringsfri status till länder, med hänsyn till kriterier som ”visumavslagningsgrad, ogrundade asylansökningar, återvändandefrekvenser, samarbete kring säkerhet, återvändande och återtagande.
”Där skyldigheterna inte uppfylls kan viseringsfria resor avbrytas”, sade kommissionen.
Medborgare i över 64 länder och territorier kan för närvarande resa visumfritt till EU.
Människorättsgrupper har dock varit kritiska till detta tillvägagångssätt.
Olivia Sundberg Diez, Amnesty Internationals policyanalytiker, sa till AFP att detta tillvägagångssätt ”bara ökar dess beroende av tredjeländer för att hantera migration, samtidigt som det gör det delaktigt i alla rättighetskränkningar som kan bli följden”.
