Måste Sverige gå med i euron?
Tekniskt sett, ja. När Sverige gick med på att gå med i EU 1994 blev det också föremål för reglerna i Maastrichtfördraget, vilket innebär att det måste gå med i euroområdet när en uppsättning nödvändiga villkor är uppfyllda.
Två länder förhandlade fram ett undantagsavtal när de gick med i EU – Danmark och Storbritannien – med behålla sin egen valuta, men Sverige gjorde det inte.
Det betyder att Sverige rent tekniskt har gått med på att införa euron någon gång i framtiden.
Varför har inte Sverige anslutit sig än?
Rent tekniskt har Sverige ännu inte gått med i euron eftersom det inte har uppfyllt ett av de nödvändiga kriterierna – anslutning till den europeiska växelkursmekanismen, även kallad ERM II. Varje land som antar euron kan bara göra det efter att ha anslutit sig till ERM II och varit medlem i minst två år.
Sverige har inte anslutit sig till denna mekanism, och hävdar att detta är frivilligt och att det bara kommer att göra det om en folkomröstning om anslutning till euron går igenom, vilket i praktiken hittar ett kryphål för att hålla den utanför euroområdet på obestämd tid tills landet bestämmer sig för att gå med.
Landet höll en folkomröstning om att gå med i euron 2003, där 55,9 procent röstade nej och 42 procent röstade ja, trots att Moderaterna och Socialdemokraterna – Sveriges två största partier – båda var för.
Vilka partier vill ha euron?
Sedan folkomröstningen 2003 har frågan om huruvida man ska gå med i euron legat mer eller mindre på is, och ingen annan än Liberalerna har uppmanat Sverige att införa valutan.
Stödet för att gå med i euron började växa bland svenskarna förra året, i takt med att kronan försvagades, och frågan fick det starkaste stödet från allmänheten sedan 2009 i våras, och Moderaterna, Centern och Kristdemokraterna är alla öppna för att anta valutan – eller åtminstone starta en utredning för att se om det kan vara en bra idé.
Betyder detta att Sverige snart går med i euron?
Det ser väldigt osannolikt ut. Även om fyra av de åtta riksdagspartierna överväger att gå med (eller åtminstone är positiva till att utreda frågan närmare) är dessa partier splittrade mellan vänster- och högerblocken. Bland de fyra så kallade Tidö-partierna är de tre regeringspartierna för men Sverigedemokraterna, som de förlitar sig på för stöd, är emot.
Bland vänsterblocket är Centerpartiet för medan Miljöpartiet och Vänsterpartiet är emot. Sveriges största parti, Socialdemokraterna, har inte officiellt valt sida.
Det är också värt att säga att det parti som är mest för att gå med i euron, Liberalerna, för närvarande har mindre än 1,4 procent framåt, vilket betyder att det finns en stor chans att de kan hoppa av parlamentet helt vid nästa val.
Samtidigt, även om allmänhetens stöd för euron ökar, är det fortfarande långt ifrån den majoritet som behövs för att en folkomröstning ska gå igenom. Siffror från sommaren från SCB visar att 49,5 procent av svenskarna är emot att gå med i euron, men bara 32 procent är för. Det betyder allt att ingen politiker skulle riskera att kampanja för en ny folkomröstning i ämnet.
Varför är svenskar emot att gå med i euron?
Vanligtvis stiger stödet för euron i tider då kronan presterar sämre och sjunker när kronan är starkare.
Den stiger också i tider av geopolitisk osäkerhet, eftersom människor blir mer intresserade av att gå med i större internationella institutioner som en slags motvikt – precis som Sveriges beslut att gå med i Nato efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022.
I en debatt om anslutning till euron den 27 januari sa finansminister Elisabeth Svantesson att det är viktigt att ta hänsyn till folkviljan när man diskuterar frågan.
”Jag tror att det faktum att så många människor fortfarande är skeptiska till euron delvis har att göra med identitet och kultur. Som finansminister tar jag inte lätt på det”, sa hon.
Svantesson har sagt att säkerhetsläget är en av anledningarna till att hon vill öppna en utredning om att införa euron om hon fortfarande är finansminister efter valet i september.
