”Jag har alltid varit känslosam och ibland impulsiv. Kalla det vad ni vill – men betyder det att jag är en dålig mamma?” säger en trebarnsmamma som beskriver hur hon ofta hamnar i situationer där rösten höjs. Hon berättar att hon kan skrika både av glädje, irritation och frustration, men också av ren entusiasm. För henne handlar det inte om brist på kärlek, utan snarare om att vara sann och ärlig med sina barn: ”Jag visar att jag kan vara både varm, kärleksfull – och samtidigt explosiv och fri.”
En generation som fått höra ”skrik inte”
De senaste tio åren har budskapet varit tydligt i böcker, på föräldrasajter och i kurser i föräldraskap: man ska dämpa sig, reflektera och framför allt be om ursäkt när man tappat tålamodet. Kravet på självkontroll kan kännas överväldigande. ”Om jag skriker klockan tolv – gör det mig automatiskt till en sämre mamma klockan halv tre?” frågar hon retoriskt. Här speglas en krock mellan det moderna idealet om känsloreglering och den mer ofiltrerade verklighet många lever i.
Mammors känslostormar
Hon beskriver sig själv som en del av en generation där fasaden av perfektion ibland är större än verkligheten. ”Mina barn är inte de enda som får känsloutbrott – mammor har också sina stormar”, säger hon. Hon vill inte visa en polerad yta, utan istället låta barnen se att även vuxna kan kämpa med sina känslor. Forskning från Karolinska Institutet visar att barn faktiskt kan lära sig mycket av att se hur föräldrar uttrycker och hanterar känslor, så länge det också finns värme och försoning.
Kärlek trots bristande tålamod
Att höja rösten betyder inte att kärleken försvinner. ”Jag kan visa bilder på mig själv när jag kramar och tröstar mina barn, lagar mat åt dem eller sitter vaken för att jag oroar mig. Är inte det också tecken på kärlek?” säger hon. Hon menar att föräldrarollen är full av motsägelser – vi älskar våra barn gränslöst, men vi blir också utmattade.
Att vara en ”bra mamma” på riktigt
För henne handlar det inte om att leva upp till andras krav, utan att stå för sin egen sanning. ”En bra mamma är inte den som aldrig tappar humöret, utan den som vågar vara äkta”, säger hon. Psykologer inom BRIS och andra barnrättsorganisationer framhåller att det viktiga är att barn får känna trygghet och konsekvent kärlek – inte att föräldrarna alltid håller en perfekt fasad.
