Vad har Sveriges finansminister sagt?
Svantessons försäkran till Sverige kom först i en intervju med Dagens Industri i söndags och upprepade sedan repliken i ett inlägg på X på måndagen.
”Mitt budskap är att den svenska ekonomin är Trump-säkrad och att våra statsfinanser är starka”, skrev hon. ”Detta ger oss utrymme att stödja ekonomin ytterligare om det behövs. Därför kan vi känna oss lugna och säkra även i denna svåra situation.”
Mikael Damberg, finanstalesperson för oppositionspartiet Socialdemokraterna, talade innan Trump lade ner sitt tullhot, var snabb med att avfärda Svantessons uttalande som ”lite naivt”.
”Det är uppenbart att om det här utvecklas till ett fullskaligt handelskrig mellan Europa och USA kan det få stora effekter på svensk ekonomi, på vår tillväxt och jobb. Och det är därför jag blir lite orolig när finansministern säger att Sverige är ’Trump-proof'”, säger han.
Trump desarmerade situationen i sitt tal till World Economic Forum i Davos på onsdagen och sa att han inte längre planerade att införa tullarna på 10 procent. I samma tal verkade han också utesluta att använda militären för att erövra Grönland.
Men Trump är en så störande och oförutsägbar kraft att det finns alla chanser att han kommer att återuppliva tullhotet igen under det kommande året.
Har Svantesson en poäng?
Ja. Sveriges statsskuld var 34,5 procent av BNP 2025 och förväntas bara nå 38,6 procent 2028, även med nuvarande expansiva finanspolitik och tunga försvarsutgifter. Detta jämförs med Tysklands skuld-till-BNP-kvot på 62 procent till 64 procent, Frankrikes på 113 procent och Storbritanniens på 101 procent.
Det betyder att om tullar eller något annat agerande från Trumps sida orsakar en global ekonomisk kris har Sveriges regering bättre förutsättningar än nästan något annat land att stimulera ekonomin med infrastrukturinvesteringar, eller andra medel, och att stödja dem som förlorar sina jobb.
Inflationen nådde också 2,1 procent i december, vilket är ungefär i linje med Riksbankens mål på 2 procent. Halveringen av momsen på livsmedel, som träder i kraft i april, förväntas dra inflationen långt under målet på 2 procent, vilket innebär att banken sannolikt kommer att hålla räntorna stabila, och kanske till och med sänka dem om det behövs.
Däremot är svenska hushåll hårt skuldsatta, med privata skulder på cirka 83 procent av BNP.
Är inte Sveriges ekonomi beroende av export till USA?
Ja, beroende på hur man mäter det är USA antingen Sveriges största exportmarknad, eller den näst största efter Tyskland. Svensk export till USA fick en stor hit 2025 på grund av den senaste omgången av Trumptullar, som rasade med 16 procent från april till november 2025 jämfört med samma period 2024.
Enligt Sveriges Kommerskollegium, om Trump införde en tioprocentig tull eller en 25-procentig tull på Sverige, skulle det minska den svenska exporten till USA med 16 procent respektive 28 procent under en tre- till femårsperiod. Om tarifferna som redan finns i dag finns kvar skulle minskningen bara bli 6 procent.
En del av denna export skulle istället gå till andra marknader, där styrelsen bedömde att en tull på 10 procent skulle sänka Sveriges totala export med 0,8 procent och en tull på 25 procent med 1,3 procent, så det skulle göra ont men det skulle inte vara någon katastrof.
Vad säger storföretagen?
Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt Näringsliv, sa samtidigt som Trumps tullhot varit ”mycket allvarligt och oroande” för svenska företag, att svensk ekonomi var i en stark position.
”Jag håller helt med om att svensk ekonomi är väldigt stark. Vi är bättre rustade att hantera en svår situation än de flesta andra”, sa han.
Vad säger ekonomer?
Ekonomer på Sveriges storbanker förutspår en stark tillväxt för ekonomin i år, då den globala ekonomiska återhämtningen ökar efterfrågan på export, och lägre räntor och en expansiv statsbudget ökar konsumtionen.
Nordea förutspår att Sveriges BNP kommer att växa med friska 3 procent 2026 upp från 1,9 procent 2025, medan Swedbank och Handelsbank räknar med en tillväxt på 2,6 procent respektive 2,9 procent.
Men alla tre sa att om EU och USA skulle dras in i ett handelskrig skulle dessa förutsägelser inte slå in.
Ekonomer på Handelsbanken förutspådde att Sverige ”skulle drabbas hårt” om Sverige och Europa provocerades in i ett handelskrig med USA.
Det värsta scenariot, ett allvarligt handelskrig (i rött nedan) kan orsaka ”stagflation” i Sverige – pressa tillväxten ner till långt under 1 procent och samtidigt underblåsa inflationen, till följd av höga importpriser och försörjningsstörningar.
”USA:s nya tullhot kopplat till Grönland har stigit upp som ett stort möjligt bekymmer”, skrev Handelsbanken i en rapport om tillståndet i svensk ekonomi, publicerad innan Trump lade ner sitt hot.
”Den direkta effekten av tullhöjningarna och den ökade osäkerheten skulle minska tillväxten avsevärt samtidigt som inflationen också skulle öka på grund av högre importkostnader och den negativa utbudsstörningen. Även Sverige skulle drabbas hårt”, skrev de.
Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, sa att hennes banks prognos om 3 procents tillväxt också berodde på att det inte skulle bli något handelskrig eller andra större störningar.
”Om det slutade med att de utmanade Nato, ja, då har vi en helt annan spelplan”, sa hon till TT. ”Då måste vi räkna om allt. Då är den här rapporten fel”, sa hon.
Swedbanks chefsekonom Mattias Persson varnade också i bankens januariprognos för att ”ytterligare upptrappning kan påverka den globala säkerheten, och få konsekvenser för handels- och investeringsflöden och efterfrågan på amerikanska tillgångar”.
