Förra året sa den svenska migrationsministern Johan Forssell att hans regering främjade nio åtgärder ”för att positionera Sverige som en toppdestination för talang”, inklusive snabbspårade arbetstillstånd, digitala passkontroller och ett starkare ”varumärkessverige”.
Men å andra sidan har regeringen strikt skärpt migrationslagarna för innehavare av arbetstillstånd, inklusive att höja arbetstillståndslönen till först 80 och nu 90 procent av Sveriges medianlön, och drivit igenom omfattande medborgarskapsreformer utan övergångsregler.
Hur har allt detta påverkat Sveriges attraktionskraft för utländsk arbetskraft? Även om det är omöjligt att säga vad som har orsakat förskjutningarna, visar Migrationsverket och SCB:s uppgifter som sammanställts och analyserats av datajournalisten Alejandro Lozada Cortés att det, oavsett grundorsakerna, har skett en rejäl minskning av antalet svenska arbetstillståndsansökningar under regeringsperioden.
Så hur stort är fallet?
Bara förra året sjönk förstagångsansökningarna om arbetstillstånd till Sverige med 10 procent. Det betyder att antalet utländska arbetstagare som strävar efter att få arbetstillstånd för första gången i Sverige var lägre 2025 än för ett decennium sedan.
För andra året i rad fick Sverige 2025 färre ansökningar om förstagångsarbetstillstånd jämfört med 2015. Siffrorna för 2025 är 10 procent lägre än 2015.
Har det också minskat antalet beviljade ansökningar?
Ja.
Under samma tidsperiod ökade antalet avslag för förstagångsansökningar om arbetstillstånd från 26 procent till 42 procent, vilket är en tioårshögsta. Båda trenderna – den snabba minskningen av ansökningar och den kraftiga ökningen av avslag – började 2022.
Är det skillnad mellan branscher?
Nyckelsektorer som hälsovård, mjukvara, jordbruk och utbildning har alla nått lägsta nivåer på tio år.
IT och mjukvara hade till exempel relativt stabila nivåer av utländska arbetstagare som anslöt sig varje år fram till 2022. Sedan dess har det bara gått ner. Siffrorna för 2025 visar en minskning med 25 procent jämfört med för tio år sedan – brantare än de 14 procents minskning som sågs under pandemin, vilket också är sista gången siffrorna sjönk.
I absoluta tal betyder det att IT- och mjukvarusektorn gick från cirka 3 300 nya utländska arbetare 2015 till 2 500 2025. Detta är en brant vändning i en trend som fick landet att ta emot cirka 4 600 nya teknikarbetare varje år under större delen av det senaste decenniet, exklusive höjden av pandemin.
Datavisualiseringar av beviljade ansökningar om arbetstillstånd för första gången efter jobbtyp, av Alejandro Lozada Cortés.Berättelsen är nästan densamma för roller så olika som utbildningsproffs, fiskare och sjuksköterskor. Jordbruk, skogsbruk och fiske gick från 4 300 nya utländska arbetare för tio år sedan till 2 400 förra året; utbildning, som omfattar primärlärare såväl som universitetsprofessorer, från 263 till 99; och sjukvård från 330 till 301. Dessa är alla tioåriga lägsta nivåer.
Har detta haft någon effekt på rekryteringen?
Även om det är omöjligt att med säkerhet säga vilka faktorer som har påverkat svenska företags möjligheter att hitta de talanger de behöver, visar siffror från SCB att under perioden 2015-2024 med tillgänglig data har rekryteringstiderna i sektorer som är starkt beroende av invandrararbetare växt i takt med att beviljandet av förstagångstillstånd har sjunkit.
Datavisualiseringar av rekryteringstider efter bransch, av Alejandro Lozada Cortés.Inom energisektorn är det en tydlig förändring mellan 2022 och 2024 i hur lång tid det tog för rekryterare att hitta arbetskraft i Sverige. För tio år sedan tog det rekryterare 1,3 månader att hitta en arbetare; år 2024 (det senaste året för vilket uppgifter finns tillgängliga) hade den siffran fördubblats till 2,6 månader. Tillverkningen berättar en liknande historia, från 1,2 till 2,3 månader – liksom den tekniska och vetenskapliga sektorn, som såg en jämförbar ökning under samma period.
Den övergripande bilden
Det finns mycket utlandsfödd arbetskraft i Sverige totalt sett. År 2024 var cirka en av fyra sysselsatta utrikes födda.
Andelen var en av fem för yrken som kräver avancerad utbildning och en av två för roller som vårdgivare, städare och skördare. Även om dessa siffror inkluderar EU-arbetare, är enligt officiell statistik omkring 75 procent av invandrarna i arbetsför ålder födda utanför blocket.
Tiden får utvisa hur de senaste årens data, som totalt sett visar på en betydande minskning av invandrararbetare som ansluter sig till Sveriges arbetskraft, kommer att påverka Sveriges arbetsmarknad – och ekonomi.
