– Vi säger att det är en massiv underskattning och det är en position jag är villig att stå upp för, säger Migrationsverkets generaldirektör Maria Mindhammar i en intervju med Svenska Dagbladet (SvD).
I Migrationsverkets remissvar till regeringen hävdade man att verket skulle behöva cirka 6 miljarder kronor i tilläggsmedel för att hantera den ökade arbetsbelastningen som tillståndsåterkallelsen medför, nästan sex gånger de 1,1 miljarder som utredningen uppskattade. Utöver detta, menade verket, skulle den föreslagna förändringen medföra 300 miljoner kronor i extra årliga löpande kostnader, jämfört med utredningens uppskattning på 183 miljoner kronor.
Sveriges migrationsminister Johan Forssell har ännu inte tagit ett offentligt beslut om huruvida den kontroversiella lagen ska drivas vidare, eftersom regeringspartierna bara kommit överens om att hålla en utredning i sitt avtal med de högerextrema Sverigedemokraterna.
Om de ändå stiftar lagen skulle Migrationsverket behöva hantera långt över 100 000 nya ärenden, eftersom personer som förlorar permanenta uppehållstillstånd istället ansöker om medborgarskap, EU-uppehållstillstånd eller tillfälliga arbetstillstånd, samt överklaganden av de avslagna tillstånden.
Myndigheten för ekonomisk och offentlig förvaltning jämförde den sannolika bördan för Migrationsverket med flyktingkrisen 2015 och 2016 i sitt remissvar på utredningen.
Men Mindhammar sa att de två situationerna var olika: ”2015 och 2016 var det något som bara svepte över oss, där folk stod utanför och behövde mat och värme. Det är ett annat scenario den här gången.”
”I det här fallet kan vi tillsammans med politiker styra takten på saker och ting”, fortsatte hon. ”Så det beror förstås på vilka krav regeringen ställer. Men det vi säger är att det inte ska vara underfinansierat, för då blir det inte bra.”
”Det är ett gigantiskt jobb”, sammanfattade hon.
Flera remissvar menade att det strider mot svenska rättsnormer att retroaktivt upphäva ett förmånligt förvaltningsbeslut – som att ge någon permanent uppehållstillstånd. Men Mindhammar, som arbetade som domare innan han utsågs till generaldirektör, sa att enligt hennes mening var den föreslagna lagen tillåten enligt Sveriges grundlagar.
– Det krävs skäl för att häva ett sådant beslut, men det är inte olagligt enligt svensk lag, sa hon.
Ändå sa hon att hon var intresserad av att se vad Lagrådet, den myndighet som ansvarar för att granska svenska lagar ur ett juridiskt perspektiv, skulle ha att säga om ämnet.
”Hela det juridiska etablissemanget har motverkats av detta”, sa hon. ”De tycker att det är intressant att en regering prövar och tänjer på det som tidigare var känt för att vara någon form av rättsprincip.”
