Vad man än tycker om de reformer av medborgarskap, asyl och arbetstillstånd som Johan Forssell drivit igenom, så måste man ge honom äran för att han är Sveriges hårdast arbetande minister. När Östhammars Nyheter träffar Sveriges migrationsminister på Almedalens politiska festival på Gotland ser han mer avslappnad ut än han har gjort de senaste månaderna.
”Den här våren har varit extremt intensiv och är fortfarande intensiv”, säger han över kaffe och kanelbullar som serveras i en förstörd medeltida byggnad. ”Jag tror att jag har haft 12 propositioner i våras, och dessutom har vi haft ett haveri i det parlamentariska parsystemet, så det har inte varit lätt precis. Men vi är i stort sett där med det mesta nu.”
Han uppskattar att bara två ministrar – justitieminister Gunnar Strömmer och han själv – har stått för över 60 procent av Tidöavtalet, det politiska program som regeringen kom överens om i oktober 2022 med de högerextrema Sverigedemokraterna. Och eftersom regeringen gjorde allt enligt boken – med förfrågningar tillsatta och deras slutsatser skickade ut på remiss innan lagförslag utarbetades – drabbade allt arbete hans departement vid ungefär samma tidpunkt.
”Det har varit ett högt tempo. Det är inte så att folk ska tycka synd om oss, men insatsen på departementet har varit enorm eftersom det inte bara har levererat på Tidöavtalet, som i alla fall inneburit historiska förändringar, vi har också haft frågan om utvisning av vissa ungdomar som vi har arbetat intensivt för att hitta en lösning på.”
Det största problemet som justitiedepartementet, där Migrationsdepartementet ingår, har inte, tillägger han, varit att hantera de högerextrema Sverigedemokraterna, som många antar, utan istället helt enkelt hitta tillräckligt med kvalificerade domare och advokater för att hålla utredningar och utarbeta all denna nya lagstiftning.
Utöver arbetsbördan har han också fått ta itu med de personangrepp som följer med rollen som migrationsminister, något han inte upplevt i sina tidigare roller som handels- och biståndsminister eller som stabschef för Sveriges sista statsminister Fredrik Reinfeldt.
”Jag har jobbat med flera olika frågor under min tid som politiker, och den här är fan inte lätt, det måste jag säga”, fortsätter han. ”Du måste stå ut med så många saker och så många kränkande kommentarer: ena dagen är du nazist, nästa en vänsteraktivist. Du får det från båda sidor.”
När Östhammars Nyheter frågar hur han har hanterat pressen personligen faller han tillbaka på orden från den berömda brittiska motivationsaffischen från andra världskriget: ”Keep calm and carry on!”
Forssell säger att han är stolt över de lagar som han har drivit igenom, särskilt om medborgarskap, även om en skandal över det parlamentariska parningssystemet hamnade i rubrikerna.
”Det borde inte distrahera från helheten, det vill säga att vi äntligen har ett rättsligt ramverk som är i linje med vad som finns i övriga Europa: ett språkkrav, medborgarprov och ett självförsörjningskrav. Allt detta är saker som Sverige inte har haft på 50 år.”
Antalet asylsökande som kommer till Sverige ligger nu på den lägsta nivån sedan 1985, fortsätter han och tillägger att han förväntar sig att Migrationsverkets nya prognos, publicerad denna månad, pekar på att ännu lägre siffror kommer.
Den nya lagen om utvisning av utländska medborgare som begår brott kommer, säger han, när den träder i kraft i september, göra den svenska migrationslagstiftningen på något sätt hårdare även än den i grannlandet Danmark.
”Vi har åkt till Danmark i många år för att inspireras av dansk politik, och när jag träffade min nya danska kollega sa han att nu kommer danska politiker att behöva åka till Sverige, för vi kommer faktiskt att ha de tuffaste reglerna.”
Regeringens utredare, säger han, har uppskattat att detta kommer att leda till en sexfaldig ökning av antalet utvisningar.
I augusti, säger han, kommer parlamentet att återkomma för att anta ett lagförslag som dels kommer att göra det svårare för anhöriga att komma till Sverige och dels lösa problemet med tonårsutvisningar.
När jag frågar honom vad som kommer att hända med förslaget om att återkalla befintliga permanenta uppehållstillstånd för före detta asylsökande (och några andra), som lades på hyllan tidigare i år och skickades till justitiedepartementet för att ”förbättras” av en intern utredning, står det klart att han skulle föredra att det låg på hyllan.
– Den här frågan analyseras och förbereds extremt noggrant och den har inte kommit så mycket framåt, säger han.
Det finns, tillägger han, ingen överenskommelse mellan regeringspartierna om att anta den om de stannar vid makten efter valet i september.
”Sverigedemokraterna vill göra det – det är ingen hemlighet. Men det är inte regeringens policy att göra det.”
Han säger att kostnaden är en stor fråga och att ordföranden för utredningen i frågan – som var en före detta sverigedemokratisk tjänsteman – inte fullt ut hade utrett viktiga frågor om vägen till medborgarskap för dem som fråntogs permanent uppehållstillstånd. Men han förringar chanserna att det återupplivas under en ny regering.
”Det här är inte den fråga som har varit högsta prioritet för regeringen.”
En annan möjlig framtida politik som han verkar ljummen om är utländska återvändande nav, som nu är lättare för EU-länder att ta in efter att parlamentsledamöter röstat igenom en lag som ger EU:s migrationsmyndigheter mycket bredare interneringsbefogenheter och möjliggjorde skapandet av deportationscentra utanför blocket.
På frågan om Sverige skulle utnyttja detta för att själva inrätta återvändandecentraler uttrycker han skepsis.
”Om du kan hitta ett land, vänligen kontakta!” han skämtar.
Samtidigt som EU:s lag ger nya möjligheter, påpekar han, har idén funnits i minst ett decennium och inget land har ännu riktigt fått det att fungera.
Sverige, säger han, jobbar på återvändandenav med andra nordiska länder, och skulle i princip vara villiga att använda dem för att hysa avvisade asylsökande som vägrar uppvisa identitetshandlingar eller av någon annan anledning inte kan återsändas till sina hemländer.
”Jag tror att det här är viktigt, men jag tror inte att det är någon form av silverkula för att öka avkastningen, eftersom det finns många andra saker vi borde göra.”
Exemplet med Storbritannien, tillägger han, vars plan att skicka avvisade asylsökande till Rwanda förvandlades till ett juridiskt fiasko, är också, säger han, en varning för komplexiteten.
”Det kan lätt gå fel – ta Storbritannien som exempel. Jag tror att det förmodligen finns effektivare verktyg.”
Frågan, säger han, är om en ny socialdemokratiskt ledd regering kommer att vända några eller alla av de migrationsreformer han har ägnat de senaste två åren åt att driva igenom.
”När det kommer till frågorna om utvisning av brottslingar, dåligt beteende och till och med om medborgarskap finns det politiska konflikter kring detta”, säger han. ”De kommer alla att gå igenom, men jag frågar mig självklart om de kommer att överleva om en ny regering kommer in, för uppenbarligen kan alla lagar som kan antas också vändas.”
Almedalsfestivalen markerar på något sätt den officiella starten på kampanjen inför valet i september nästa år (även om de flesta politiker nu tar två eller tre veckor ledigt).
Det fanns tecken i partiledarnas tal till höger om en uppmjukande hållning till invandringen, där särskilt Kristdemokraternas ledare Ebba Busch uttryckte sin sorg över att en ung man med invandrarbakgrund hade ropat åt henne ”ska du utvisa mig?” Men Forssell anser att det är för tidigt att dra slutsatsen att invandringen inte kommer att vara en fråga i valet.
”Det har funnits den här berättelsen att migration inte längre är ett problem, att nu ska vi prata om andra saker”, säger han. ”Men jag har hela tiden sagt att jag tror att det här valet kommer att innehålla ett stort inslag av migration – titta bara på alla andra val ute i Europa. Det brukar det göra.”
