Det nuvarande kollektivavtalet, som gav en löneökning på 6,4 procent under två år, löper ut den 31 mars 2027.
Detta är viktigt för de flesta anställda i Sverige även om de inte är medlem i något av dessa fem fackförbund. Sedan slutet av 1990-talet har fackföreningar och arbetsgivare satt riktmärket – på svenska kallat märket – som styr löneavräkningarna över resten av arbetsmarknaden.
Arbetsgivarna menar dock att löneökningstakten måste sakta ner.
”För att säkerställa svensk industris konkurrenskraft behöver vi lägga ner en växel när det gäller löneökningstakten framöver”, sa Per Hidesten, vd för Industriarbetsgivarnas Riksförbund, som representerar tung industri, tidigare i höst.
Tjänstemannafacket Unionen menar dock att löneökningar ungefär i nivå med föregående omgång är väl inom räckhåll.
– Förutsättningarna är ganska likartade, har Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt tidigare sagt till nyhetsbyrån TT.
En återkommande stötesten är arbetstid. Fackförbunden fortsätter att kräva en kortare arbetsvecka, medan arbetsgivarna hävdar att frågan inte kan drivas vidare utan att skada produktiviteten.
”Vi tänker fortsätta vår satsning på kortare arbetstid”, sa Wästfelt för några veckor sedan.
Enligt Medlingsinstitutet kommer över 500 kollektivavtal att omförhandlas under den kommande förhandlingsrundan som berör över 3,4 miljoner anställda – drygt två tredjedelar inom den privata sektorn och resten inom den offentliga sektorn.
Industrifacken kommer att avslöja sin figur vid en pressträff klockan 13.00.
