I ett yttrande för Dagens Nyheter samma dag som hon lämnade in sina slutsatser till regeringen konstaterade utredningsordförande Eva Broström att att införa en obligatorisk förskola för barn med otillräckliga kunskaper i svenska skulle vara ”både juridiskt och praktiskt svårt, och väcker frågor om likabehandling och diskriminering”.
Utredningen förordade i stället att stärka uppsökande insatser, ge rätt till utökade timmar i den vanliga allmänna förskolan samt att starta ett pilotprojekt inriktat på språkhöjande insatser. Den föreslog också en språkbedömning från tre års ålder, som då skulle kunna kvalificera ett barn för riktat språkstöd i förskolan.
Dessutom föreslog utredningen att Skolverket tar fram riktlinjer för myndigheter och personal om vad som är god kvalitet i förskoleundervisningen. Den rekommenderade vidare att fastställa regleringskriterier för förhållandet mellan personal och barn och begränsa det maximala antalet barn som tillåts i förskolegrupper.
Broström konstaterade i en presskonferens att riktad till specifika grupper saknar laglig grund och riskerar indirekt diskriminering, vilket strider mot det svenska regeringsformen, den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter och FN:s konvention om barnets rättigheter.
– Utredningens analys och slutsats är att det saknas laglig grund för att införa en obligatorisk förskola för vissa barn, sa hon.
Men utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson, Liberalerna, insisterade på att regeringen inte skulle backa.
”Regeringen är överens om att vi måste hitta ett sätt att införa en obligatorisk språkförskola för de barn som behöver det mest, och vi återkommer inom en snar framtid med detaljer om hur vi ska uppnå detta”, sa hon på en presskonferens den 16 juni.
