De uppdaterade vandelsreglerna, som träder i kraft den 13 juli, gör att en sökandes livsstil och karaktär kommer att väga tyngre när Migrationsverket beslutar om att bevilja eller återkalla tillstånd.
Medan lagtexten inte uttryckligen beskriver varje åtgärd som skulle kunna leda till ett avslag, har myndighetspersoner och utredare lyft fram flera exempel i den s.k. vandelskrav. Dessa inkluderar att inte följa lagar och förordningar, ignorera officiella beslut från statliga myndigheter, systematiskt misslyckas med att betala av skulder eller böter och arbeta illegalt.
Den nya lagstiftningen antogs trots motstånd från Vänsterpartiet och Miljöpartiet, som båda röstade emot förslaget.
Regeringen drabbades också av ett bakslag på måndagen, eftersom den misslyckades med att driva igenom ett förslag om att utöka kvarhållandet av barnmigranter, efter att oppositionspartierna krävde att lagförslaget skulle läggas på hyllan i ett år.
Parlamentet skulle rösta för att skärpa reglerna för övervakning och kvarhållande inom migrationsprocessen. Centerpartiet och Miljöpartiet begärde dock att den del av lagförslaget som berör barn skjuts upp i 12 månader. Enligt svensk lag kan en riksdagsminoritet begära ett sådant dröjsmål om ett lagförslag bedöms inkräkta på den grundlagsskyddade rörelsefriheten.
På grund av utmaningen krävde regeringen fem sjättedelars majoritet för att anta lagen omedelbart, vilket den inte lyckades uppnå. Konstitutionsutskottet ska nu bedöma om förseningen är juridiskt motiverad innan en ny omröstning ska hållas.
Regeringens häktningsproposition syftar till att öka grunderna och tidsfristerna för att frihetsberöva personer som står inför utvisning för att förhindra att de går under jorden. För asylsökande barn skulle den maximala frihetsberövandet fördubblas från tre dagar till sex, med ytterligare sex dagars förlängning under exceptionella omständigheter. Regeringen vill att de nya reglerna ska börja gälla den 21 juli.
