Nedgången visade dock att Sverige motarbetade en global trend med ständigt ökande ojämlikhet. Andelen av det globala välståndet som innehas av de rikaste 0,001 procenten av världens befolkning har vuxit från nästan 4 procent 1995 till mer än 6 procent 2024, enligt rapporten.
Enligt rapporten minskade inkomstgapet mellan de översta 10 procenten och de lägsta 50 procenten av löntagarna i Sverige något från 12 år 2014 till 11 år 2024, något som rapporten beskrev som ”en mindre skillnad i skillnader”. Inkomstgapet är förhållandet mellan inkomstandelen för de översta 10 procenten och de lägsta 50 procenten.
Andelen av förmögenhet som innehas av de rikaste 10 procenten i Sverige har också minskat marginellt under de senaste tio åren, från 28,1 procent 2014 till 27,2 procent 2023, enligt World Inequality Database som används för att sammanställa rapporten.
”Ojämlikheten är fortfarande låg och relativt stabil jämfört med de flesta avancerade ekonomier”, avslutades rapporten. ”Sammantaget upprätthåller Sverige en jämförelsevis jämn inkomstfördelning trots en ihållande koncentration av välstånd i toppen.”
Den rikaste 1 procenten i Sverige äger 27 procent av de totala tillgångarna, en andel som varierar mellan 18 procent och 23 procent i övriga nordiska länder.
Elinor Odeberg, chefsekonom på den fackligt finansierade tankesmedjan Arena Idé, sa till nyhetsledningen TT att det skulle vara fel att läsa för mycket in i nedgången i ojämlikheten, som hon sa var ”en marginell förändring”. Inkomstklyftan totalt sett, sa hon, var ”extremt stor”.
Professor Daniel Waldenström vid Sveriges forskningsinstitut för industriell ekonomi, menade att både inkomst- och förmögenhetsskillnaderna var skeva av unga och studenter i Sverige som inte hade något sparande och låg inkomst. Den stora förmögenhetsskillnaden speglade, sa han, det faktum att runt 15 procent av människorna i Sverige har fler skulder än tillgångar, en mycket högre nivå än i många jämförbara länder.
Att Sveriges absolut rikaste personer innehade en högre andel av den totala förmögenheten än sina motsvarigheter i de andra nordiska länderna, menade han, var på något sätt ”en markering av framgång” för Sveriges affärsmiljö, vilket har öppnat vägen för entreprenörer som Spotify-grundaren Daniel Ek och Stefan Persson, grundare av H&M.
”Vi har affärsmän som har blivit superrika, vilket på många sätt är ett tecken på framgång för vår affärsmiljö”, sa Waldenström och pekade på personer som Spotify-grundaren Daniel Ek och familjen Persson bakom H&M.
