Bonnesen, som ledde Swedbank 2016 till 2019, hade dömts för ”grovt bedrägeri” för uttalanden till media om bankens kopplingar till en penningtvättsskandal.
2023 frikände en tingsrätt henne från anklagelserna, men en hovrätt 2024 dömde henne till 15 månaders fängelse.
Under 2019 hävdade det svenska public service-företaget SVT att minst 40 miljarder kronor (motsvarande då 4,4 miljarder dollar) av misstänkta och högrisktransaktioner hade kanaliserats till baltiska länder, särskilt Estland, från Swedbank-konton.
Avslöjandena, som fick bankens aktiekurs att falla, ledde till att Bonnesen fick sparken.
Åklagare åtalade Bonnesen senare och anklagade henne för att ha lämnat falsk eller vilseledande information om de åtgärder banken vidtagit för att förhindra och upptäcka misstänkt penningtvätt, när hon intervjuades av svenska medier.
Högsta domstolen sa att fallet belyser tillämpningen av yttrandefrihetslagar i Sverige.
Rätten sa att ”bankdirektörens uttalanden i intervjuerna var svar på frågor av undersökande journalistisk karaktär, i vad som måste betraktas som vanliga intervjusituationer”.
”Inget har framkommit som tyder på att hennes syfte var att använda intervjuerna som ett sätt att sprida vilseledande information som skulle påverka bankens bedömning ur ett ekonomiskt perspektiv”, skriver domstolen i ett uttalande.
Den tillade att intervjuerna ansågs vara en del av ”journalistisk verksamhet” och därför faller inom ramen för vad Sveriges grundlagsfästa yttrandefrihetslagar var avsedda att skydda.
Hennes svar var därför också skyddade under hennes rätt att kommunicera, fann domstolen.
”Hon har följaktligen blivit helt frikänd”, sa domstolen.
