De nya reglerna återinför det goda uppförandekrav som fanns i svensk migrationslagstiftning före 2005, på svenska kallad vandelskrav.
De ger Migrationsverket utökade befogenheter att avslå eller återkalla uppehållstillstånd på grund av bristande vandel, grovt bristande karaktär, dåligt uppförande eller underlåtenhet att leva en ärlig livsstil.
Det innebär att handlingar som inte till sin natur är kriminella men som anses bryta mot samhällets regler nu kommer att beaktas.
Vilka specifika handlingar som skulle kunna leda till att en person nekas eller fråntas sitt uppehållstillstånd är inte uttryckligen detaljerade i lagtexten, en punkt som lyfts fram som en brist av Lagrådet.
Regeringen har dock gett exempel som kriminalitet, hot mot allmän ordning och säkerhet, att inte följa officiella beslut och föreskrifter, systematiskt strunta i skulder eller böter samt arbeta utan att betala skatt.
En ovanligt hög singelskuld eller upprepade fortkörningsböter skulle kunna utgöra en bristfällig karaktär, men det kommer alltid att vara en fråga om en helhetsbedömning, enligt Migrationsverket.
”Vi kan inte i förväg säga om en person kommer till korta när det gäller gott uppförande och ärlighet. Det är alltid fråga om en individuell bedömning där missförhållanden utvärderas genom att den enskildes rätt till uppehållstillstånd vägs mot samhällets intresse av laglydiga invånare”, säger Alexander Szögi, pressansvarig på Migrationsverket, till TT.
Att tjäna ett oärligt uppehälle kan utgöra dåligt beteende, men tiggeri eller prostitution omfattas inte. Att utnyttja välfärdssystemen, som att tillhandahålla falsk information, skulle också kunna räknas in.
Uttalanden i sig utgör inte dåligt beteende, men de kan användas för att bekräfta en persons kopplingar till våldsbejakande eller extremistiska organisationer. Samband med kriminella nätverk är en annan faktor som skulle kunna vägas upp.
Alkohol- och drogmissbruk anses i sig inte vara dåligt beteende, men om det leder till att en person vid upprepade tillfällen blir farlig för andra skulle detta kunna ingå i bedömningen.
Tunga remissinstanser, som Riksdagens ombudsmän (JO), Uppsala universitet och Advokatsamfundet, har uttryckt oro över att kravet är vagt och otillräckligt definierat och att det kan leda till subjektiva bedömningar. Regeringen menar dock att de nya reglerna är i linje med regelverk och internationella konventioner.
Den nya lagstiftningen gäller inte barn under 15 år och om utlänningen har barn ska barnets bästa komma i första hand.
