Konfederationen av den svenska industrin varnar för att den svenska ekonomin kan skadas allvarligt om regeringen fortsätter med en plan för att höja minimilönströskeln för arbetstillstånd.
”Det finns stora pengar på spel. Vår nya analys visar större förluster än tidigare,” sa Amelie Berg, konfederationens expert på talangattraktion.
”Vi får ytterligare bekräftelse av hur viktig arbetsmigration är för den svenska ekonomin,” sade Berg, i en artikel publicerad på konfederationens nyhetssida Tidningen Näringslivet.
Analysen, utförd av Strategirådet, ett ekonomiskt konsultföretag, kom till den 30 miljarder Kronor -siffran genom att jämföra hur mycket arbetsmigration som bidrog till Sveriges ekonomi 2023 med hur mycket det troligtvis skulle bidra om regeringen ökar minimilönen för ett arbetstillstånd till Sverigens fulla median lön, som ligger på 35,600 Kronor en månad.
Den nuvarande tröskeln uppgår till 80 procent av landets medianlön, eller 28 480 kronor per månad.
”Vi ser redan att arbetsmigrationen faller avsevärt till följd av lönetröskeln som togs in hösten 2023. Det är oroande för många industrisektorer,” sade Berg. ”Att höja lönetröskeln högre skulle fortfarande förvärras Sveriges ekonomiska tillväxt ännu mer och påverka vår konkurrenskraft. Är det verkligen vad regeringen vill ha?”
Varför Sveriges jobbminister kunde slappna av arbetstillståndslönenivån
Så många som 8 400 färre arbetstillstånd utfärdades under de 12 månaderna efter att 80 procenttröskeln fördes in i november 2023 jämfört med de 12 månaderna innan, fann analysen.
Om tröskeln slutar höjas till den fulla medianlönen kommer antalet arbetstillstånd sannolikt att minska ännu mer, med en tredjedel av arbetarna som sannolikt kommer att bli berättigade förutsagda vara mycket skickliga och ytterligare 17 procent med tillverkningskompetens.
Enligt analysen är ”process- och maskinoperatörer” den grupp som sannolikt kommer att påverkas mest av en höjning i tröskeln till medianlönen, med deras borttagning från talangpoolen ensam förutspådd att minska den svenska BNP av en miljard kronor (90 miljoner euro).
”Vi vet redan att den svenska industrin behöver fler processoperatörer än vad som kan utbildas i Sverige,” sade Berg.
Hon pekade på en undersökning av företag av valföretaget Demoskop som fann att svenska företag för närvarande behövde anställa 3 500 nya processoperatörer varje år, 3 100 mer än de 400 som för närvarande utbildas vid år av landets tekniska högskolor.
”Det är redan svårt för företag i nästan varje bransch att hitta kompetens. En ökning av lönetröskeln riskerar ännu fler företag som vägrar order eller i värsta fall helt och hållet stänger, och det kan innebära att många förlorar sina jobb,” sade Berg.
Sveriges migrationsminister Johan Forssell berättade för Tidningen Näringslivet i februari att han inte trodde att lönetröskeln hotade den svenska arbetsmarknadsmodellen, enligt vilken löner fastställs i förhandlingar mellan fackföreningar och arbetsgivare.
”Jag tror att det är en överdrift med tanke på att detta gäller en extremt liten grupp,” sade han. ”Du pratar om några tusen människor.”
Men konfederationens Berg var oenig.
”Ministeren underskattar skalan (av detta). Det är mer än” några tusen ”, sa hon och hävdade att cirka 48 000 människor kunde påverkas.
”Dessa människor ger uppenbarligen ett viktigt bidrag till Sveriges utbud av skickliga arbetare och på lång sikt till svenskt välstånd,” tillade hon.
