Vad är bakgrunden bakom rapporten?
Nier (även känd som KonJunKturInstitutet eller Ki på Swedish) fick uppdraget av regeringen redan 2023 att sätta ihop en rapport som undersöker nettobidraget från människor som är födda utanför landet till det för de som föddes i Sverige. Det berättades specifikt att titta på nettokostnaden eller fördelarna med invandring som delas upp i asylsökande och andra invandrare och uppdelade på land för land.
Dessa siffror återspeglar statens inkomst från varje grupp (till exempel skatter) minus kostnaden för offentliga tjänster som används av varje grupp, som till exempel skolor, sjukvård, pensioner och förmåner.
De senaste uppgifterna som användes i rapporten är från 2022, eftersom det var det sista hela året med data som var tillgänglig när den skrevs.
I huvudsak innebär ett positivt nettobidrag för en viss grupp att gruppens resurser effektivt distribueras till en annan grupp genom offentliga finanser.
Vissa grupper, till exempel barn och äldre, har i allmänhet ett negativt nettobidrag, eftersom de betalar mindre skatt och använder dyra offentliga tjänster som skolor, förskola, pensioner, vård och sjukvård.
Andra, till exempel människor i arbetsåldern, har i allmänhet ett positivt nettobidrag, effektivt tjänar pengar och betalar skatt för att finansiera andra grupper i samhället.
Den tid som tillbringas i Sverige spelar också en roll. Några mer etablerade invandrargrupper, till exempel chilenare, av vilka många anlände till Sverige på 1970- och 80 -talet, har haft lång tid att hitta arbete och bli etablerade på arbetsmarknaden, vilket innebär att deras nettobidrag är positiva -Chileans bidrog med 0,8 miljarder kronor till den svenska ekonomin 2022, medan den siffran var mycket lägre på -2,1 miljarder år.
Detsamma kan sägas för människor från Libanon, som bidrog med -1,9 miljarder till den svenska ekonomin 1990, men 0,3 miljarder 2022.
Om du tittar på människor som är födda i Finland har de i allmänhet ett negativt nettobidrag eftersom många har åldrats ut på arbetsmarknaden, vilket innebär ökade pensions- och sjukvårdskostnader och minskade skatteintäkter.
Det finns ett stort antal barn och ungdomar i siffrorna för människor som är födda i Sverige, såväl som pensionärer, vilket innebär att denna grupp har höga kostnader förknippade med en äldre befolkning såväl som barnrelaterade kostnader, som barnomsorg och skolgång.
De flesta indier som flyttar till Sverige är redan mycket kvalificerade när de anländer till landet och arbetar i mycket betalda jobb i branscher som teknik, vilket innebär att de använder färre offentliga tjänster än andra grupper-Sverige behöver inte betala för sin skolgång eller subventionera sina universitetsplatser-medan många flyktingar från länder som Syrien ännu inte har levt i Sweden länge tillräckligt för att bli etablerade för att bli etablerade för att bli etablerade.
Nier förutspår att invandrarnas bidrag i procent av BNP kommer att stiga från den nuvarande nivån på cirka 0,1 procent till så mycket som 3 procent år 2060, trots att många invandrare åldras och lämnar arbetsmarknaden under denna tid.
Institutet varnar mer generellt att siffrorna i sin rapport bör tas med en nypa salt – vissa utgifter och inkomster kan antingen inte beräknas direkt eller tillgängliga uppgifter inte är uppdelade på en individuell nivå, till exempel siffror för skolor, sjukvård, infrastruktur eller indirekta skatter som arbetsgivaravgifter, så många av dem är baserade på antaganden. Siffrorna tar inte heller hänsyn till andra effekter av invandring på den svenska ekonomin, såsom högre produktivitet, effekter på arbetsmarknaden eller ”mjuka” bidrag.
Nedan finns en lista över siffrorna för alla länder som anges i Nier’s studie, inklusive Sverige. Länder som ingick var det registrerade födelselandet för minst 15 000 människor som bodde i Sverige 2022.
