”Plötsligt behandlad som kriminell”
När Izzet Erdis, i dag 64, vann flera miljoner på lotto under 1990‑talet trodde han att framtiden var säkrad. Men nyligen möttes han av ett meddelande som vände upp och ner på den vardag han vant sig vid. Kontot hos hans bank var spärrat, utan förvarning och utan tydlig motivering. Det som en gång gav frihet har nu blivit källan till nya bekymmer.
”Jag har inget att dölja. Men helt plötsligt behandlas jag som en brottsling”, säger han. Utan tillgång till sina egna pengar blir det svårt att betala räkningar, planera inköp och leva ett normalt liv. Varje dag innebär nya samtal till bankens kundtjänst, nya frågor och få svar.
Varför spelbolaget inte kan hjälpa
När Izzet kontaktade det gamla spelbolaget fick han beskedet att dokumentation från 1990‑talet inte längre finns. Svenska spelbolag är enligt lag skyldiga att spara uppgifter i många år, men inte i decennier. Den tidsgränsen gör att äldre vinster i praktiken faller utanför dagens system.
En talesperson för ett större spelbolag förklarar att reglerna har skärpts kraftigt med krav på penningtvättskontroller och spårbarhet. Dagens digitala rutiner fanns inte när Izzet hämtade ut sin vinst, och därför saknas underlag som kan styrka transaktioner långt tillbaka i tiden. Det som en gång var en rubrik i lokaltidningen räcker inte som bevis i dagens bankmiljö.
Bankens svar: ”Det är vår bedömning”
När Izzet bad banken specificera skälen fick han ett kortfattat besked: beslutet är bankens egen bedömning inom ramen för arbetet mot penningtvätt. Bankerna är skyldiga att göra riskbaserade kontroller och kan frysa konton om de inte kan säkerställa pengars ursprung.
Bankföreningen har tidigare pekat på att vanliga kunder kan drabbas när dokumentation saknas för äldre inkomster. ”Bankerna måste följa lagen, men det kan drabba oskyldiga personer som inte längre kan verifiera gamla insättningar”, säger en expert på området.
”Jag har haft samma konto i årtionden, betalat min skatt och skött mina räkningar. Ändå känns det som om jag står utanför det system jag tillhörde i går”, säger Izzet.
Ett liv på paus
För Izzet handlar det inte bara om siffror på en skärm utan om självständighet och trygghet. Han beskriver hur det enkla i att kunna handla mat eller föra över pengar till en familjemedlem blivit en osäker process. Varje misslyckad betalning känns som en påminnelse om att han inte längre styr över sin egen ekonomi.
Han brukade skämta om att vinsten mest gav bekymmer, men skämten har tappat sin glans. ”Jag vann för att få frihet. I dag är det som att pengarna håller mig fången”, säger han med trötthet i rösten.
Gamla vinster möter nya regler
Fallet illustrerar kollisionen mellan historiska vinster och moderna kontrollkrav. Dagens regelverk kräver spårbarhet, riskprofilering och löpande kundkännedom. När bankerna inte kan knyta en äldre tillgång till tydliga underlag, väljer de hellre försiktighet än att riskera sanktionsavgifter.
Samtidigt saknar många äldre sparare den typ av kvitton, utdelningsbrev och arkiverade kontoutdrag som efterfrågas. Digitaliseringens fördelar hjälper inte när historien finns på papper som för länge sedan rensats ut.
”Det här kan du göra” – lärdomar för andra
Även om varje fall är unikt finns det steg som kan minska risken att hamna i samma situation:
- Samla äldre underlag: spara gamla kontoutdrag, besked om vinster och relevanta brev i digital form.
- Begär skriftlig motivering: be banken om en tydlig redogörelse enligt penningtvättslagen.
- Kontakta ansvarig myndighet: vänd dig till Finansinspektionen för vägledning om praxis.
- Överväg juridiskt ombud: en advokat kan hjälpa till att komplettera dokumentation och driva ärendet.
- Pröva i ARN: tvister om banktjänster kan i vissa fall anmälas till Allmänna reklamationsnämnden.
Vägen vidare
För Izzet väntar en process som kan bli både lång och krävande. Han samlar allt han kan finna: gamla urklipp, sparade brev och kontoutdrag från arkiv. Varje dokument kan bli en nyckel i försöket att öppna det som nu är låst. Målet är att återfå tillgången till sina egna medel, men också att få en förklaring som går att acceptera.
Fallet väcker frågor om hur samhället ska hantera äldre tillgångar som saknar full spårbarhet i en tid av hårdare kontroller. Det handlar om att väga säkerhet mot rättssäkerhet, och att låta regler skydda utan att bestraffa den som gjort rätt från början. Tills vidare lever Izzet med en paradox: att pengar som skulle ge frihet i stället blivit en källa till ofrihet.
