Inflationen mätt med KPIF (konsumentprisindex med räntor borttagna ur ekvationen) sjönk oväntat till 1,6 procent i mars, ned från 1,7 procent i februari, enligt preliminära siffror.
Experter hade förutspått att inflationen skulle nå 2,2 procent, vilket skulle komma över Riksbankens mål på två procent.
Exklusive energipriser sjönk inflationen från 1,4 procent i februari till 1,1 procent.
Inflationen enligt KPI-måttet steg dock något, från 0,5 procent i februari till 0,6 procent i mars.
”I februari kan vi se att inflationstakten enligt KPI främst påverkades av högre priser på el och mat, men också för restaurangbesök. Prisökningarna däremot vägdes upp av fortsatt låga räntekostnader”, säger Caroline Neander, statistiker på SCB.
Riksbanken använder KPIF-måttet när den bestämmer sig för att höja eller sänka landets styrränta, styrräntan.
Styrräntan är bankens främsta penningpolitiska verktyg. Den avgör vilka räntor svenska banker kan sätta in i och låna pengar av Riksbanken, vilket i sin tur påverkar bankernas egna räntor på sparande, lån och bolån.
Om bankräntorna är höga är det dyrt att låna pengar, vilket innebär att folk spenderar mindre och som ett resultat sjunker inflationen.
Riksbankschef Erik Thedéen varnade nyligen för att högre bränslepriser till följd av konflikten i Mellanöstern skulle driva upp inflationen, med argumentet att penningpolitiken kan bidra till att förhindra att prisökningar sprider sig från energi till andra varor och tjänster.
Vissa experter hade innan de nya inflationssiffrorna kom ut förutspått att Riksbanken kunde tvingas höja räntorna ännu en gång för att förhindra en rasande inflation, men Thedéen har hittills varnat för snabba beslut.
De senaste inflationssiffrorna kan tyda på att Riksbanken kommer att vara mindre benägen att höja styrräntan.
