Kampanjen, startad av invånare i Sverige som drabbats av bristen på övergångsbestämmelser i den nya medborgarskapslagen, har lyft frågans profil i media (bland annat i Östhammars Nyheter, här och här).
Kampanjer har också bombarderat parlamentsledamöter med e-postmeddelanden och försökt lobbya ministrar och oppositionspolitiker.
Alla fyra oppositionspartierna har nu lämnat in motioner till den svenska riksdagen som kräver förändringar av den kommande medborgarskapspropositionen, och även om de skiljer sig åt på andra punkter är de alla överens om att övergångsregler bör läggas till.
Detta är i sig en bedrift.
Medan Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet kanske hade gjort detta ändå, så hade Socialdemokraterna förmodligen inte gjort det, eftersom de har tenderat att vara försiktiga med att stödja någon åtgärd som får dem att se svaga ut på migration.
Lokalen talade med Niels Paarup-Petersen, Centerpartiets riksdagsledamot som aktivt har hjälpt kampanjisterna, för att få en detaljerad sammanfattning av vad som behöver hända för att övergångsregler ska läggas till den kommande medborgarskapspropositionen.
Vad är problemet?
När regeringen i februari tillkännagav sitt beslut att driva på med sin nya ”strängare regler för medborgarskapsproposition” struntade den i rekommendationen från den statliga utredning som förberedde lagen, att den skulle innehålla så kallade övergångsregler.
Övergångsregler skulle innebära att de över 100 000 personer som redan kommer att ha ansökt om medborgarskap och väntar på beslut när lagen träder i kraft den 6 juni, bara kommer att behöva uppfylla kraven före 6 juni när Migrationsverket beslutar i deras ärende.
Det innebär att de i de flesta fall bara behöver ha bott i Sverige i fem år (snarare än åtta, som standard enligt de nya reglerna), och att de inte behöver visa kunskaper i svenska språket och samhället eller uppfylla det inkommande självförsörjningskravet på 20 000 kronor.
Genom att välja att inte ta med övergångsregler dömer regeringen många av dessa 100 000 personer till ett avslag, helt enkelt för att Migrationsverket inte har lyckats handlägga deras ansökan i tid.
”Det är bara dålig lagstiftning. Det är inte rimligt”, säger Paarup-Petersen och tillägger att inte ens de mest populistiska partierna i hans hemland Danmark stiftar lagar utan övergångsregler.
”Till och med Dansk Folkeparti tar med övergångsregler när de föreslår förändringar. Detta är inte ens något som det mest högerextrema partiet i Danmark går utan, och nu är det en regering i Sverige med ”liberala” partier som gör det.”
Vad händer härnäst?
Riksdagens socialförsäkringsutskott, som ansvarar för propositionen, sammanträder den 14 april för att slutförbereda lagstiftningen.
Utskottet kommer att utarbeta en slutlig text till propositionen som ska läggas fram i riksdagen. Detta kommer att omfatta både regeringens förslag och ett eller flera ”minoritetsreservationer”, innehållande alternativa förslag.
I detta fall kommer en av reservationerna att bestå av text som stiftar de övergångsregler som utredningen rekommenderar.
Även om regeringen och Sverigedemokraterna har en riksdagsmajoritet i utskottet kan de inte blockera en minoritetsreservation.
Så det enda som betyder något för kampanjen i det här skedet är att de fyra oppositionspartierna kommer överens om vilket språk de vill använda så att parlamentet har en tydlig, enad gemensam motion att rösta om senare.
”Det vi hoppas på är att det kommer att finnas en gemensam reservation från hela oppositionen, säger Paarup-Petersen.
Vad händer när lagförslaget går till riksdagen?
Den 29 april, när lagförslaget går till parlamentet, kommer parlamentsledamöter att rösta om alla de viktigaste delarna av lagförslaget och sedan om eventuella förslag i reservationer.
Om en majoritet av parlamentsledamöterna röstar för oppositionsreservationen som stiftar övergångsregler, kommer övergångsregler att inkluderas i den antagna lagen och kommer att gälla när den träder i kraft den 6 juni. Om reservationen inte får majoritet kommer den dock inte att stiftas och lagförslaget kommer att gälla den 6 juni utan övergångsregler.
Är det möjligt för reservationen som lägger till övergångsregler att passera?
Det blir svårt men inte omöjligt.
Verkligheten kompliceras av sjukdom och frånvaro, men om alla riksdagsledamöter är närvarande har de tre regeringspartierna tillsammans med sitt stödparti Sverigedemokraterna 176 riksdagsledamöter, medan de fyra oppositionspartierna har 173.
Eftersom Socialdemokraterna – partiet med flest riksdagsledamöter (106) – stöder alla aspekter förutom avsaknaden av övergångsregler, kommer själva lagförslaget säkert att gå igenom.
För att det ska gå igenom i en ändrad version som inkluderar reservationen om övergångsregler, måste minst två parlamentsledamöter från ett regeringsparti bryta med sitt parti och rösta tillsammans med de fyra oppositionspartierna.
Vilka är chanserna för regeringsparlamentariker att göra uppror mot övergångsregler?
Det är mycket sällsynt i Sverige att riksdagsledamöter röstar emot sin partilinje i en fråga, men splittringen i Liberalerna över att släppa in riksdagsledamöter från det högerextrema Sverigedemokraterna i regering innebär i det här fallet att det kan tänkas ske.
”Det här är en väldigt speciell situation, eftersom riksdagsledamöter normalt sett inte hatar hur deras parti går och vill lämna det”, säger Paarup-Petersen. ”Vi hoppas att det kommer att vara möjligt och att det fantastiska arbete som har gjorts av Fair Transition och du på Östhammars Nyheter kommer att ha effekt. Om det någonsin kommer att finnas en chans, är det här.”
Tre riksdagsledamöter – Cecilia Rönn, Jakob Olofsgård och Helene Odenjung – har alla sagt att de inte ställer upp för omval i valet i september eftersom de inte kan representera ett parti som är villigt att dela regering med det högerextrema partiet.
De har väldigt lite att förlora.
Finns det några indikationer på att dessa parlamentsledamöter kommer att göra uppror?
Niels Paarup-Petersen säger att han inte har någon aning om hur någon av de liberala parlamentsledamöterna, inklusive de tre mest troliga rebellerna, planerar att rösta.
Den svenska riksdagen, påpekar han, har ett system där riksdagsledamöter från olika partier paras ihop mot varandra för att ta hänsyn till sjukdom eller frånvarande ministrar och partiledare.
Detta system kan utnyttjas av partiernas gruppsekreterare för att förhindra uppror, genom att informera potentiella rebeller om att de inte bör rösta om ett visst förslag.
– Partiet kan egentligen inte förbjuda dig, men de kan säga ’vi vill att du inte kommer den här gången’, förklarar Paarup-Petersen och menar att detta höjer tröskeln för ett uppror.
Alla liberala parlamentsledamöter som planerar att göra uppror, tillägger han, kommer sannolikt inte att sända detta i förväg eftersom detta kommer att öka chansen att de ombeds att inte rösta.
”Det är väldigt lätt för dem att rösta på något annat men det är bäst om de inte berättar för dem i förväg.”
Vad händer om regeringen förlorar valet?
Även om oppositionens reservation om övergångsregler misslyckas är inte allt förlorat. Om regeringen förlorar makten i september kan en ny socialdemokratiskt ledd regering potentiellt anta ett försenat lagförslag som lägger till övergångsregler till de nya medborgarskapsreglerna.
Eftersom den lagtext som krävs för att få in övergångsregler redan är utarbetad, både av utredningen och i oppositionens reservation, menar Paarup-Petersen att det skulle kunna ske ”om ett par månader” om den nya regeringen prioriterade det.
Frågan vore hur en ny regering skulle väga upp risken för störningar i Migrationsverkets ärendebehandling, med regler som ändras den 6 juni och sedan igen i november eller december.
”Du skulle gå från fem år till åtta år och sedan tillbaka till fem igen”, säger han. ”Vad skulle det betyda för Migrationsverket?”
