Regeringen överlämnade den 16 april den kontroversiella propositionen till riksdagen.
Förslaget skulle sänka straffansvarsåldern i Sverige från 15 till 13 år, med barn som döms för mord, mordförsök, grov våldtäkt och grov allmänfarlig ödeläggelse som riskerar upp till två år i ett nytt ”ungdomsfängelse”.
Flera experter och organisationer har kritiserat förslaget, inklusive Lagrådet som granskar lagförslag för att säkerställa att de är i linje med rättsliga principer.
Sveriges justitieminister Gunnar Strömmer försvarade lagförslaget vid en presskonferens.
”I verkligheten misslyckas dagens system med att skydda medborgare från livshotande våld, rättfärdiga brottsoffer eller bryta destruktiva mönster som ofta omger dessa barn”, sa han.
Han påpekade att förra året var 52 barn under 15 år inblandade i mord eller mordförsök i domstol.
Lagrådet kritiserade propositionen för att inte ha varit genomarbetad och bristande bevis för att en lägre straffålder leder till minskad brottslighet. Den hävdade också att en sänkning till 13 inte är i linje med FN:s konvention om barnets rättigheter. Regeringen hävdade dock att FN:s kommitté för barnets rättigheter endast nämner 14 som en lägre åldersgräns som en rekommendation.
Kritiker har också hävdat att det finns en risk att gäng rekryterar även yngre barn, under 13 år, för att utföra explosioner och skjutningar.
Förutom att sänka straffansvarsåldern avskaffar regeringen även den så kallade ”ungdomssänkningen”, för alla över 18 år, sänker sänkningen för de mellan 13 och 18 år, och höjer det högsta möjliga straffet för någon under 18 år till 18 års fängelse (upp från 14 års fängelse idag).
I dag kan de under 15 år som begår brott inte straffas utan hanteras istället av socialtjänsten som kan beordra att de placeras hos fosterfamiljer, i fosterhem eller till och med återlämnas till sina föräldrar.
Ändringarna kommer, om de godkänns av parlamentet, att träda i kraft den 2 augusti 2026, och den lägre åldern för straffansvar kommer att löpa ut efter fem år om det inte finns en annan omröstning i parlamentet för att förnya den.
