Med USA:s president Donald Trump som vägrar att utesluta att använda militära medel för att ta kontroll över Grönland, trycker röster i Europa på att EU ska ta mer ansvar för sin egen framtid för att undvika ett alltför beroende av en svår transatlantisk relation.
Sveriges EU-minister Jessica Rosencrantz är helt med och insisterar på att Europa måste ”trappa upp” om det ska möta globala försvarsutmaningar på sina egna villkor.
”Vi kommer från en historia av att ha underinvesterat i vårt gemensamma försvar i Europa, och här behöver vi en fullständig förändring, och det är vad vi ser också just nu,” sa hon till Östhammars Nyheter.
Sverige och andra EU-medlemsstater ökade dramatiskt försvarsutgifterna för att nå nya Nato-mål, allt medan blocket genomgick en ”omvandlande period”, sa hon.
Med ett större fokus på gemensam upphandling och att stärka inhemsk försvarsindustri fattade Europa nu gemensamma beslut om försvar och säkerhet som skulle ha varit otänkbara för bara ett decennium sedan, sa hon.
Men mitt i de sjudande spänningarna på Grönland, hur mycket kan EU lita på en partner som gör ett territoriellt anspråk på Grönland, en halvautonom region av Nato-allierade Danmark?
”Jag skulle säga att situationen nu gällande Grönland är mycket problematisk”, sa Rosencrantz till Östhammars Nyheter en dag efter att utrikesministrarna i Danmark och Grönland kommit besvikna från Vita huset efter ett högnivåmöte om den arktiska öns framtid.
I ett tal samma dag som Sveriges statsminister Ulf Kristersson bekräftade att Sverige var villig att bidra med trupper till en dansk övning på Grönland som påstås syfta till att avskräcka Ryssland och Kina, sa Rosencrantz:
”Vi har varit väldigt tydliga från Sveriges sida att vi står helt bakom Danmark och Grönland i att se till att det är Danmark och Grönland som bestämmer över sin egen framtid och att man måste respektera andra länders territoriella integritet.”
Men, tillade hon, ”när det kommer till Nato har USA varit ganska tydliga med att de är en partner i Nato och att allt vårt samarbete i Nato fortfarande håller.”
För Rosencrantz är kampen mot den tröga ekonomiska tillväxten nyckeln om EU ska lyckas bygga upp sin egen defensiva förmåga.
”Vi måste vara riktigt aggressiva när det gäller förenkling. Vi måste minska regelbördan. Vi måste visa världen att vägen till välstånd och tillväxt är genom handel, inte tullar.”
Som världens näst största ekonomi har EU redan mycket att göra, betonade hon. Om européer kavlar upp ärmarna och bromsar en tendens att se glaset som halvtomt finns det ingen anledning till varför kontinenten inte kan fortsätta att blomstra, enligt Rosencrantz.
Och när det gäller att investera i ny teknik kan resten av blocket lära sig ett och annat av Sverige.
”Jag tycker att vi ska skryta lite”, sa hon.
”Vi har många av alla dessa element som faktiskt fungerar i Sverige. Vi rankas högt på innovationsindex. Vi är ledande när det gäller enhörningar per capita. Stockholm beskrivs som kapitalets huvudstad.”
Sveriges plötsliga kärleksrelation till Europa – och varför det är viktigt
Rosencrantz trodde inte att Sveriges hårdare invandringsregler skulle ha en dämpande effekt på rekryteringen av internationell arbetskraft till innovativa svenska företag. Utländska teknikarbetare har tidigare uttryckt ilska och svek över den svenska regeringens planer på att tillämpa nya medborgarskapskrav retroaktivt.
”Vad vi har gjort i vår migrationspolitik i allmänhet är verkligen att se till att medborgarskapet uppgraderas. Det borde inte delas ut lätt,” sa Rosencrantz.
”Vi måste verkligen titta på olika sätt att attrahera talanger men jag är inte säker på att medborgarskap är det första steget.”
Jessica Rosencrantz intervjuades av James Savage.
Politik i Sverige är Lokalens veckoanalys, guide eller blick framåt för vad som är på gång i svensk politik. Uppdatera dina nyhetsbrevsinställningar för att få det direkt till din inkorg.
