Riksbanken sa i ett uttalande att den nuvarande styrräntan på 1,75 procent ger den ett bra läge för att justera den i framtiden vid behov.
Man varnade för att risken hade ökat för att kriget i Iran skulle leda till högre inflation, men tillade att den svenska inflationen ligger kvar under sitt tvåprocentsmål, med de senaste inflationssiffrorna till och med lägre än Riksbankens prognos.
”Dessutom är den ekonomiska aktiviteten svag. Det gör att det finns utrymme att vänta tills det finns en tydligare bild av krigets effekter och de utbudschocker det medför”, heter det.
Brett utbud av potentiella resultat
Man varnade dock för att man skulle kunna tvingas höja styrräntan i framtiden.
”Det råder stor osäkerhet och utvecklingen kräver vaksamhet. Om kriget bedömdes få stora effekter på världsekonomin och leda till en bred och ihållande inflationsuppgång skulle Riksbanken behöva höja styrräntan”, heter det.
”Samtidigt har den ekonomiska aktiviteten varit svagare än väntat och det inhemska inflationstrycket är för närvarande lågt. Utöver kriget i Mellanöstern finns det också flera andra risker som kan påverka utsikterna för inflation och ekonomisk aktivitet.
”Spännan av potentiella utfall för vad som kan hända framöver är bred och Riksbanken följer utvecklingen noga.”
Vad är en styrränta?
Styrräntan är bankens främsta penningpolitiska verktyg. Den avgör vilka räntor svenska banker kan sätta in i och låna pengar av Riksbanken, vilket i sin tur påverkar bankernas egna räntor på sparande, lån och bolån.
Om bankräntorna är höga är det dyrt att låna pengar, vilket innebär att folk spenderar mindre och som ett resultat sjunker inflationen.
