Svenska hushåll 501 miljarder kronor sämre – och Trump är skylden

Erik Lindgren

Svenska hushåll 501 miljarder kronor sämre - och Trump är skylden

Riksbank Centralbank har tillbringat det senaste året gradvis på att sänka policyräntan, som, i kombination med en skattesänkning i början av året, innebär att hushållens köpkraft har stigit.

Trots detta förblev hushållskonsumtionen oförändrad under det första kvartalet i år, vilket SEB privatekonom Américo Fernández anser beror på amerikansk politik.

”Vi såg ett dopp i förtroende redan efter det amerikanska valet i november 2024, där det blev tydligt att den amerikanska utrikespolitiken var på väg att förändras. Och som vi misstänkte, dominerades årets första kvartal av osäkerhet kring amerikansk handel och säkerhetspolitik,” skrev Fernández i ett pressmeddelande.

Detta i sin tur har orsakat ökad marknadsturbulens, minskat 501 miljarder kronor eller 1,7 procent från svenskt hushållskapital. Jämfört med för ett år sedan har hushållskapitalet stigit i värde med 2,2 procent, vilket är väl under det genomsnittliga genomsnittet på 7,4 procent under det senaste decenniet.

Fastighet och aktier som ingår i denna siffra, med alla typer av tillgångar som tappar värde. Aktier såg det största fallet, med internationella aktier särskilt drabbade.

”Hushållen tenderar att ha en hög exponering för globala aktier i sina besparingar och under kvartalet sjönk den bredare amerikanska marknaden med nästan fem procent. Lägg till det faktum att Krona stärktes mot dollarn och marknaden sjönk med cirka 15 procent,” sade Fernández.

Samtidigt ökade hushållens kombinerade skuld med 34 miljoner kronor, främst till följd av inteckningar och studielån, medan konsumentlån sjönk. Särskilt studielån ökade med 7,7 procent år till år, deras största ökning under 24 år och långt över 2,7 procent genomsnittet under det senaste decenniet.

”Hushållens skuldbeteende stärker bilden av en lång, utdragen period med låg tillväxt,” sade Fernández.

”Hypoteksskuld som ökar med låg ränta i kombination med krympande konsumentlån tyder på att hushållens aptit på risk fortfarande är låg. Dessutom är studentskulden att se den snabbaste årliga ökningen under 24 år ett tecken på en fortsatt snäv och försiktig arbetsmarknad,” tillade han.