Sverige går vidare med planen att fasa ut permanent uppehållstillstånd

Erik Lindgren

FÖRKLADE: De olika typerna av permanenta uppehållshandlingar i Sverige

Utkastet till lagförslag, som skickades till Lagrådet i måndags, kommer att göra alla med uppehållstillstånd i Sverige på grund av asyl, subsidiärt skydd, ”exceptionellt ömmande omständigheter” eller LTR obehöriga för permanent uppehållstillstånd.

Istället kommer de att få LTR-tillstånd som behöver förnyas vart femte år.

Om lagförslaget går igenom kommer permanent uppehållstillstånd att reserveras för tidigare arbetstillståndsinnehavare, de som har tillstånd att driva egen verksamhet, de som har tillstånd för att de är självförsörjande och de som har tillstånd på grund av doktorsstudier eller forskning.

”Målet är att minska den asylrelaterade invandringen till hållbara nivåer för att skapa bättre förutsättningar för integration och minska utanförskapet”, säger regeringen i ett inlägg på sin hemsida.

Lagförslaget kommer också att göra andra saker som syftar till att skärpa Sveriges asylregler till ”EU:s lagliga miniminivå”, bland annat sänka åldersgränsen feller ta fingeravtryck och fotografier till sex år gamla och begränsa asylsökandes rätt till advokat.

Regeringen valde att inte agera på remissvar som varnade för att regeringen genom att inkludera innehavare av LTR i listan över de som inte är berättigade till permanent uppehållstillstånd även spärrar många utlänningar som inte har asylbakgrund.

Som Sveriges universitetslektorsförbund SULF har påpekat omfattar de uteslutna grupperna många schweiziska medborgare, för vilka LTR är den enda vägen till permanent uppehållstillstånd för dem utan svensk partner.

SULF varnade också för att många universitetsforskare, föreläsare och doktorander använder LTR-vägen, eftersom EU:s regler, till skillnad från svenska regler, tillåter dem att använda medel eller anslag för att uppfylla krav på självförsörjning.

I propositionsförslaget förklarar regeringen sitt beslut att inte ändra texten för att utesluta sådana personer, med argumentet att eftersom permanent uppehållstillstånd skulle ersättas med ett LTR-tillstånd med ”förhållandevis lång varaktighet” var det inte troligt att förändringen skulle påverka Sveriges attraktionskraft som land för högkvalificerade arbetstagare i någon betydande utsträckning”.

När det gäller konsekvenserna för schweiziska medborgare som inte kan få uppehållstillstånd på grundval av forskning eller ett blått EU-kort, vilket gör dem beroende av LTR, strök regeringen denna fråga åt sidan.

”Regeringen anser att den försämring som förslaget kan innebära för dessa medborgare inte motiverar att de behandlas annorlunda än andra tredjelandsmedborgare som har status som långtidsboende”, står det i texten.

Robert Andersson, förhandlingschef på SULF, sa att han kunde förstå varför regeringen skulle få svårt att utforma lagstiftningen så att den omfattar före detta asylsökande med LTR och inte andra LTR-innehavare.

”De har insett att det här också kommer att påverka de här andra grupperna men de tycker inte att det är något problem”, säger han till Östhammars Nyheter. ”Det skulle vara intressant att veta vad den schweiziska regeringen tycker om detta, för jag tror inte att schweiziska medborgare är målet för detta.”

Ett separat förslag, som skulle ta det ett steg längre och återkalla permanenta uppehållstillstånd för vissa kategorier (som flyktingar och innehavare av långtidsboende, men inte arbetsmigranter), lades officiellt på is förra månaden efter att det fått svidande kritik.

Lämna en kommentar